Angerdshestra socken ingick i Mo härad (en gård tillhörde före 1886 Tveta härad), och ingår sedan 1971 i Jönköpings kommun, Socknen motsvarar från 2016 Angerdshestra distrikt.

Socknens areal är 85,39 kvadratkilometer, varav land 84,00. 1946 fanns 417 invånare och år 2000 fanns här 395 invånare. Kyrkbyn Angerdshestra med sockenkyrkan Angerdshestra kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Angerdshestra socken har medeltida ursprung.

Före 1887 hörde 1 mantal Sefardsbo i Månsarps jordebokssocken till Tveta härad.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Angerdshestra församling och för de borgerliga frågorna till Angerdshestra landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Norra Mo landskommun och 1971 uppgick detta område i Jönköpings kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Angerdshestra, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Mo härad. De indelta soldaterna tillhörde Jönköpings regemente, Mo härads kompani.

Geografi

Angerdshestra socken utgörs av höglänt skogsbygd och ligger sydväst om Jönköping, öster Nissans dalgång i källområdet. 5 % av arealen var uppodlad i mitten av 1900-talet och ändå utgjorde skogsmarken bara 52 procent vilket visar att de våta markerna upptog stora arealer. Socknen är en mossrik skogsbygd.

Förhistoria

Gårdar och byar ligger glest utspridda på uppodlade åsryggar i landskapet, där också vägarna löper. Gårdarnas ursprung i enkelgårdar framgår av genomgången av äldre gårdar i socknen nedan. Inom socknen har gjorts flera fynd av enkla skafhålsyxor och en skära av flinta. Vid inventeringen noterades platsen för en hällkista, som togs bort 1890. Det var sockenprästen som lämnade uppgiften. Av bifogade tidningsartiklar framgår att hällkistan innehöll senneolitisk keramik som ju ofta liknar blomsterkrukor och en flintdolk eller spjutspets av flinta. Alla lösfynden är senneolitiska. Det är troligt att de första fasta bosättarna kom till trakten under senare delen av neolitikum.

De viktigare fornlämningarna består av sex mindre gravfält med domarringar, kvadratiska stenkretsar , resta stenar och stensättningar mestadels från äldre järnåldern. Det finns två ensamliggande rösen större än 10 meter registrerade det ena i Munkebo och det andra Angerdshestra. Båda beskrivs i tabellen nedan. De kan vara från bronsåldern. Den skeppformade stensättningen hela 19 meter lång avviker i fornlämningsbeståndet.

Släktforskning i Angerdshestra socken

Forskar du om Angerdshestra socken? Småländska socknar har ofta välbevarade kyrkoböcker från 1680-talet, men de var i stor utsträckning glesbefolkade jordbruksområden där släktkonstellationer kan vara komplexa.

Beroende på socken ligger arkivet antingen i Vadstena landsarkiv eller Lund. Jönköpings och Kronobergs län använder Vadstena, medan Kalmar län har egna arkiv.

Angerdshestra socken tillhörde Mo härad och kyrkligt Växjö stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Småland har starka register för torpare och backstugusittare tack vare väl organiserade fattigvårdsdokument.

Källa och mer läsning: Angerdshestra socken på Wikipedia