Åre socken i Jämtland ingår sedan 1971 i Åre kommun och motsvarar från 2016 Åre distrikt.

Socknens areal är 2 131,10 kvadratkilometer, varav 1 883,40 land. År 2000 fanns här 3 049 invånare. Tätorten Duved med Duveds kyrka, skidorten Storlien samt tätorten och kyrkbyn Åre med sockenkyrkan Åre gamla kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Åre socken har medeltida ursprung. Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Åre församling och för de borgerliga frågorna till Åre landskommun. Landskommunen ombildades 1971 i Åre kommun.

Namnet

Namnet (1344 Arum) innehåller troligen ár, ’spets’, syftande på formen på Åreskutans topp.

Geografi

Åre socken är Jämtlands västligaste socken och ligger kring Indalsälvens översta lopp och kring Åresjön. Socknen har en brant och smal dalbygd vid sjön och älven och är i övrigt en höglänt skogsbygd med kalfjällsområden med höjder som i Snasahögarna i öster når 1 463 meter över havet och Åreskutan 1 420. Socknen genomkorsas av europaväg 14 samt Mittbanan (Östersund-Storlien). Socknen är ett av Sveriges främsta fjällturistområden.

Åredalens tätaste bebyggelse ligger på sydsluttningarna av Åreskutan och Mullfjället. I Indalsälven ligger Tännforsen. Vid Handöl ligger Handöls lappkapell samt även täljstensbrott. I nordväst ligger Skalstugan.

Historia

Inom Åre socken har man funnit cirka 100 fornlämningar. Från stenåldern finns omkring 80 boplatser, vilka vittnar om fångstkulturen. Vid Ånnsjön finns fem hällristningar. Vidare finns i området omkring 480 fångstgropar. Vikingatiden märks genom cirka 15 gravhögar, vilka ligger utspridda längs dalen upp till Ånnsjön. Från medeltiden finns fem ödegårdar. Norr om Storlien, står Stenen i Grönan dal ett mytomspunnet landmärke vars historia och syfte är okänt. Stenen står intill norska gränsen och förbi passerade även S:t Olavsleden, en pilgrimsled från 1000-talet. På platsen kan man även se kors som ristats in i klipphällar av passerande pilgrimer. Från tiden efter 1500 finns bland annat tre skansar samt en del massgravar från Katastrofen på Öjfjället när karolinerna under Carl Gustaf Armfeldt d.ä. omkom vid den s.k. karolinermarschen år 1719.

År 1934 hade Åre socken 2 983 invånare på en yta av 2 121 km². Samma år hade socknen 1 318 hektar åker och 55 846 hektar skogsmark.

Släktforskning i Åre socken

Anor i Åre socken? Jämtländska socknar är ofta geografiskt enorma och befolkningsglesa – släktförhållandena är dock ofta tydliga tack vare få släktlinjer.

Landsarkivet i Östersund förvarar de jämtländska kyrkoarkiven. För perioden före 1645 kan norska arkiv vara relevanta.

Kyrkligt hörde Åre socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Jämtland har stark samekultur i de västra delarna – renmärkeskategorier och lappmansböcker kompletterar kyrkoböckerna.

Källa och mer läsning: Åre socken på Wikipedia