Aspeboda socken ligger i Dalarna, uppgick 1967 i Falu stad och området ingår sedan 1971 i Falu kommun och motsvarar från 2016 Aspeboda distrikt.

Socknens areal är 83,50 kvadratkilometer, varav 78,20 land. År 2020 fanns här 1 633 invånare. Kyrkbyn Aspeboda med sockenkyrkan Aspeboda kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Aspeboda socken bildades 1640 genom en utbrytning ur Kopparbergs socken, efter att sedan medeltiden varit ett kapellag i Stora Tuna församling som 1604 överfördes till Kopparbergs församling. I jordeboken låg Aspeboda under Kopparbergs socken ända fram till beslutet den 26 oktober 1888, då Aspeboda utbröts för att bli en separat jordebokssocken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Aspeboda församling och för de borgerliga frågorna till Aspeboda landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Stora Kopparbergs landskommun, uppgick 1967 i Falu stad och ingår sedan 1971 i Falu kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Aspeboda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna.

Namnet

Namnet tidigast belagt 1568 kommer från en gård med sjönamnet Aspe som förled syftande på ett aspbestånd. Efterleden är boda.

Geografi

Aspeboda socken ligger väster om Falun nordväst om sjön Runn och kring ån Aspan. Socknen är utanför ådalen en kuperad skogsbygd med höjder som i nordväst når cirka 380 meter över havet.

Släktforskning i Aspeboda socken

Söker du dalarötter i Aspeboda socken? Kopparbergsindustrin har gjort att många dalafolk har dokumenterade yrkeslinjer – gruvarbetare, smeder, bergsmän och kolare.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Kopparbergs län, inte dagens Dalarnas län. Landsarkivet i Uppsala förvarar de dalaländska kyrkoarkiven. Stora Kopparbergs bergslags arkiv kan komplettera för bergsmanssläkter.

Kyrkligt hörde Aspeboda socken till Västerås stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Dalarna har ovanligt rika uppgifter om gruvarbetare, kolare och hyttfolk – yrkesregister från kopparbruket går tillbaka till 1500-talet.

Källa och mer läsning: Aspeboda socken på Wikipedia