Bälinge socken i Uppland ingick i Bälinge härad, ingår sedan 1971 i Uppsala kommun och motsvarar från 2016 Bälinge distrikt.

Socknens areal är 143,50 kvadratkilometer varav 139,00 land. År 2000 fanns här 4 437 invånare. Godset Kiplingeberg, tätorten Lövstalöt samt tätorten och kyrkbyn Bälinge med sockenkyrkan Bälinge kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Bälinge socken har medeltida ursprung, och omtalas första gången 1253 (’ecclesiam insuper et parochiam de Beling’). Byn Ugglesta som delades mellan Bälinge och Åkerby socken överfördes 1889 i alla avseenden till Åkerby socken. Utjorden Solvallen, var från 1548 delad mellan Bälinge och Ärentuna jordebokssocknar. Byn Vissbo tillhörde Bälinge jordebokssocken men Harbo kyrksocken, 1921 överfördes byn till Bälinge i alla avseenden.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bälinge församling och för de borgerliga frågorna bildades Bälinge landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1971 i Uppsala kommun. Församlingen uppgick 2010 i Bälingebygdens församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Bälinge, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Bälinge härad. De indelta soldaterna tillhörde Upplands regemente, Uppsala kompani och Livregementets dragonkår, Norra Upplands skvadron.

Namnet

Namnet skrevs 1281 Bæling och är ett bygdenamn. Förleden innehåller bal, ’bål, eldplats’ troligen syftande på en samlingsplats. Efterleden inge är en inbyggarbeteckning.

Geografi

Bälinge socken ligger nordväst om Uppsala med Tämnaren i norr. Socknen är en slättbygd på Uppsalaslätten i sydost och mossrik skogsbygd i nordväst.

De gårdar och byar i Bälinge socken som har anor sedan 1500-talet eller längre i Bälinge socken är Berg, Bostaebo, Ekeby, Fansta, Faxan, Forkarlby, Grellsbo, Gullögla, Gustebo, Gysta, Hämringe, Högby, Högsta, Isgrena, Kanikbo, Kiplinge, Klockarbol, Laggarbo, Lindberg, Losgärde, Lövsta, Marsta, Morberga, Målsta, Nyby, Nyvla, Oxsätra, Prästgården, Pålsbo, Rosta, Roteberg, Räbbo, Rörby, Rörmyra, Skediga, Spikbole, Sundbro, Svartarbo, Svista, Sävastbo, Torvsätra, Tuna, Uggelsta, Ulva, Vallskog, Väsby, Åby, Åkerlänna, Åloppe, Ålsbo och Äskelunda.

Fornlämningar

Från bronsåldern finns spridda gravrösen och skärvstenshögar. Från järnåldern finns drygt 40 gravfält. 37 runstenar är funna.

Släktforskning i Bälinge socken

Söker du rötter i Bälinge socken? Upplands närhet till Stockholm innebär att många anor har rört sig mellan socknen och huvudstaden, vilket kräver forskning i båda arkiv.

Landsarkivet i Uppsala är det centrala arkivet, men Stockholms stadsarkiv är ofta oumbärligt för uppländska anor som flyttat till staden.

Bälinge socken tillhörde Bälinge härad och kyrkligt Uppsala stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Uppland har medeltida diplom bevarade från 1100-talet – längre tillbaka än någon annan svensk landsdel.

Källa och mer läsning: Bälinge socken på Wikipedia