Baltaks socken i Västergötland ingick i Vartofta härad, ingår sedan 1974 i Tidaholms kommun och motsvarar från 2016 Baltaks distrikt.

Socknens areal är 18,90 kvadratkilometer land. År 2000 fanns här 698 invånare. En del av tätorten Madängsholm, en del av tätorten Tidaholm, den gamla kyrkbyn Baltak, samt Baltaks kyrka, ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Baltaks församling och för de borgerliga frågorna bildades Baltaks landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Hökensås landskommun som 1974 uppgick i Tidaholms kommun. Församlingen uppgick 2010 i Tidaholms församling.

Den 1 januari 2016 inrättades distriktet Baltak, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vartofta härad. De indelta soldaterna tillhörde Skaraborgs regemente Kåkinds kompani.

Namnet

Namnet skrevs 1315 Baltäg och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller teg. Förleden kan innehålla mansnamnet Balte från ’balder, ’stor’.

Geografi

Baltaks socken ligger närmast sydväst om Tidaholm kring Tidan. Socknen är en småkuperad odlingsbygd kring Tidan och är i övrigt en skogsbygd.

Fornlämningar

Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns gravar. En runsten, avslagen, har påträffats vid Madängs bro.

Släktforskning i Baltaks socken

Anor i Baltaks socken? Västergötland hade historiskt tre olika län (Skaraborg, Älvsborg, Göteborgs och Bohus) vilket kan ställa till det – du behöver veta vilket län din socken tillhörde vid rätt tidpunkt.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Skaraborgs län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Baltaks socken tillhörde Vartofta härad och kyrkligt Skara stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Källa och mer läsning: Baltaks socken på Wikipedia