Boteå socken i Ångermanland ingår sedan 1974 i Sollefteå kommun och motsvarar från 2016 Boteå distrikt.

Socknens areal är 192,20 kvadratkilometer, varav 181,00 land. År 2000 fanns här 599 invånare. Sockenkyrkan Boteå kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Boteå socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Boteå församling och för de borgerliga frågorna bildades Boteå landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Sollefteå kommun. Gålsjö bruksförsamling utbröts 1773 men betraktas sedan 1935 inte längre som en egen församling.

Namnet

Namnet (1344 Botum) innehåller plural av bot, ’en relativt liten inskärning, som är avsedd som landningplats’ syftande på vikar vid Ångermanälven.

Geografi

Boteå socken ligger kring Ångermanälven med huvuddelen på dess östra sida. Socknen har odlingsbygd vid älven och är i övrigt en kuperad sjörik skogsbygd.

Länsvägarna 334 samt 335 går genom socknen, på Ångermanälvens nordöstra sida. Sockens sydöstra och östra del berörs även av Botniabanan. På älvens sydvästra sida går Ådalsbanan genom socknen.

Fornlämningar

Man har anträffat cirka 80 gravhögar från järnåldern. Av dessa är cirka 50 bevarade. Ett 30-tal har blivit bortodlade. Fångstgropar finns i skogsmarkerna. Vid Undrom har man gjort fynd av silver från vikingatiden.

Släktforskning i Boteå socken

Anor i ångermanländska Boteå socken? Ångermanland är norrländskt kärnland med tidigt bevarade kyrkoböcker från 1690-talet och framåt.

Landsarkivet i Härnösand förvarar de ångermanländska kyrkoarkiven.

Kyrkligt hörde Boteå socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Ångermanlands skogsbruksregister och timmerhandlarhistoria från 1800-talet är ovanligt detaljerade.

Källa och mer läsning: Boteå socken på Wikipedia