Ekshärads socken i Värmland ingick i Älvdals härad, ingår sedan 1974 i Hagfors kommun och motsvarar från 2016 Ekshärads distrikt.

Socknens areal är 889,8 kvadratkilometer varav 821,24 land. År 2000 fanns här 3 740 invånare. Orterna Edebäck och Bergsäng samt tätorten Ekshärad med sockenkyrkan Ekshärads kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. 1789 utbröts Degerlunda socken (nuvarande Gustav Adolfs socken).

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ekshärads församling och för de borgerliga frågorna bildades Ekshärads landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Hagfors kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Ekshärad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Älvdals härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Elfdals kompani.

Namnet

Namnet, som 1503 skrevs Ekysherrede, är ett bygdenamn med efterleden härad, bygd. Förleden kan innehålla eke, ’ekdunge’ eller Ekir, ’Eksjön’ ett äldre namn på Mossbergssjön sydväst om kyrktrakten.

Geografi

Ekshärads socken ligger öster om Torsby kring Klarälven kring sjön Knon och med sjön Naren och Uvån i öster. Socknen har odlingsbygd utmed älven och är i övrigt en kuperad sjörik skogsbygd med höjder som i Tönnesfjället i norr når 498 meter över havet.

Norra Värmlands landskap, i norra barrskogsbältet med skogstäckta bergskedjor, har en dominerande serie av kilometerbreda sammanhängande sprickdalar i riktning SSO – NNV. Dessa sprickdalar i granitplattan, innan gnejsplattan med hyperitinslag tar över omedelbart i väster, utgör tillsammans Klarälvdalen. Berggrunden har viss förekomst av järn och ovanliga mineral, till exempel kyanit. Ingen gruvdrift förekommer, så när som i mindre skala vid Hålsjöberg i Norra Ny mot gränsen till Ekshärad. På flera platser är dock förekomsten av myrmalm och sjömalm riklig.

Vid istidens slut och i samband med att havsfjordarna drog sig tillbaka på grund av landhöjningen lämnades djupa lager av block, grus och sand i Klarälvdalen. Klarälven har sedan gradvis grävt sig ner genom det tjocka övre sandlagret med utpräglade meanderslingor från Vingäng i Dalby socken ned till Edebäck i södra Ekshärad.

Historia

Från bronsåldern finns gravrösen, liksom ett gravfält från järnåldern.

Ur de texter som skrevs om sen järnålder och vikingatid fram till och med 1000-talet av till exempel Adam av Bremen under senare delen av 1000-talet och Snorre Sturlasson i början av 1200-talet kan man förstå att Värmland som geografisk bestämning, distinkt från såväl Norge som det dåtida Sverige var känt tidigt. Av de platsbeskrivningar och ortnamn som speciellt Snorre Sturlasson skrev ner kan man bara dra slutsatser om södra och västra Värmland, inte om norra Klarälvdalen eller Ekshärad. Från Sverres saga kan man dock läsa att kung Sverre Sigurdsson av Norge passerade genom Ækishèrað (gammalnorsk/isländsk stavning) på 1170-talet. Även om direkt skriftlig dokumentation om norra Klarälvdalen från ännu tidigare skeden egentligen saknas, visar såväl dialekten som namn på byar och sjöar kontinuerliga spår från tiden dessförinnan. De många forsarna i älven i norr och syd tillsammans med de djupa och svårframkomliga skogarna i väst och öst verkade både skyddande och i viss mån isolerande från yttervärlden.

Släktforskning i Ekshärads socken

Släktforskning i Ekshärads socken i Värmland kan kräva förståelse för områdets gränsrelation till Norge. Utvandring och gränspendling har varit vanlig.

Landsarkivet i Göteborg förvarar de värmländska kyrkoarkiven.

Ekshärads socken tillhörde Älvdals härad och kyrkligt Karlstads stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Värmlands bruksarkiv och skogsfinska register är värdefulla tillskott till vanlig släktforskning.

Källa och mer läsning: Ekshärads socken på Wikipedia