Forsa socken i Hälsingland ingår sedan 1971 i Hudiksvalls kommun och motsvarar från 2016 Forsa distrikt.

Socknens area är 260,43 kvadratkilometer, varav 229,16 land. År 2000 fanns här 4 228 invånare. Tätorterna Näsviken och Sörforsa samt kyrkbyn Forsa med sockenkyrkan Forsa kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Forsa socken har medeltida ursprung. Ur församlingen utbröts 12 juni 1798 en del till den då nybildade Nianfors församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Forsa församling och för de borgerliga frågorna bildades Forsa landskommun. 23 april 1869 utbröts ur landskommunen en del till den då bildade Nianfors landskommun. Fors landskommun utökades 1952 och uppgick 1971 i Hudiksvalls kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Forsa, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta soldaterna tillhörde Hälsinge regemente, Forsa kompani.

Namnet

Namnet (1312 Forsum) kommer troligen från en tidigare by. Namnet innehåller fors från forsarna i Rolfstaån vid kyrkan.

Geografi

Forsa socken ligger väster om Hudiksvall kring Delångersån och Södra Dellens sydöstra vik. Socknen har odlingsbygd vid vattendragen och sjöarna omgivna av kuperad skogsbygd.

Historia

Från bronsåldern finns gravrösen och från järnåldern cirka 25 gravfält och gravhögar samt två fornborgar, Borgarberget och Rövarklitt. Inom socknen finns vidare drygt 30 så kallade husgrundsterrasser. Dessa är från äldre järnåldern och ligger bland annat i anslutning till gravarna vid exempelvis Trogsta. Ytterligare hundratalet gravar är kände från äldre tid, men har numera borttagits. Forsa socken är en av Norrlands rikaste järnåldersbygder.

Historiskt delas Hälsingland in i olika folkland, en av dem var Sunded med centralorten Hög. Redan under 1100-talet torde Forsa ha tagit över rollen som centralort i Sunded i stället för Hög. Den järnring med inristade runor som kallas Forsaringen torde ha överflyttats från Hög till Forsa någon gång under 1100-talet. Ringens inskription visar på likhet med norska bestämmelser från samma period men saknar motsvarighet i de svenska landskapslagarna. Ringen tillkom på 800-talet e.Kr., och är den äldsta bevarade rättsuppteckningen i Norden. Även de i inskriptionerna omnämnda byarna Tåsta och Hjortsta talar för att ringen flyttats från Hög till Forsa då båda dessa låg i Högs socken.

Forsa var från början ett utpräglat bondesamhälle.

Släktforskning i Forsa socken

Anor i hälsingska Forsa socken? Hälsingland har en stark bondekultur som avspeglas i kyrkoböckerna – gårdar har ofta samma släktnamn i generationer.

Landsarkivet i Härnösand förvarar de hälsingländska kyrkoarkiven.

Kyrkligt hörde Forsa socken till Uppsala stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Hälsingland har ovanligt rika bondedagböcker och gårdsräkenskaper från 1700- och 1800-talet.

Källa och mer läsning: Forsa socken på Wikipedia