Godegårds socken i Östergötland ingick i Finspånga läns härad, ingår sedan 1971 i Motala kommun och motsvarar från 2016 Godegårds distrikt.

Socknens areal är 218,53 kvadratkilometer, varav 209,56 land. År 2000 fanns här 733 invånare. Herrgården och bruket Godegård, tätorten Godegård samt sockenkyrkan Godegårds kyrka ligger i denna socken.

Administrativ historik

Godegårds socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Godegårds församling och för de borgerliga frågorna till Godegårds landskommun. Landskommunen utökades 1952 och ingår sedan 1971 i Motala kommun.

Namnet

Namnet (1295 Guthagarthom) kommer från kyrkbyn. Förleden innehåller ett mansnamn, Godhe eller Gudhi. Efterleden är gård, ’inhägnad plats’. Gode var förr även titeln för en manlig präst inom asatro, och Godegård (Gutha-garthom) skulle således även betyda ”prästens gård” eller mao. ”prästgård”, vilket skulle kunna stämma överens med närheten till Godegårds gamla kyrka och kyrkbyn. Kyrkor byggdes ursprungligen ofta på platser med tidigare hednisk religiös aktivitet.

Geografi

Godegårds socken omfattar de högsta delarna av Tylöskogen. Socknen är en sjö- och mossrik skogsbygd, där de högsta höjderna i väster når 261 meter över havet.

Qvarnshammars jernbruks som avvecklades 1984 låg här.

Kärnskogsmossen är ett nybildat naturreservat i socknen.

Släktforskning i Godegårds socken

Släktforskning i Godegårds socken dra nytta av Östergötlands rika kloster- och kyrkohistoria. Handlingar från Vadstena kloster kan komplettera vanliga kyrkoböcker för medeltida kopplingar.

Landsarkivet i Vadstena är det centrala arkivet för Östergötland och förvarar både kyrkoarkiv och omfattande stadsarkiv.

Godegårds socken tillhörde Finspånga läns härad och kyrkligt Linköpings stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Östergötland har särskilt detaljerade domböcker från häradsrätter – brottmål, tvister och arvsskiften är väldokumenterade.

Källa och mer läsning: Godegårds socken på Wikipedia