Götlunda socken i Närke ingick i Glanshammars härad, ingår sedan 1974 i Arboga kommun i Västmanlands län och motsvarar från 2016 Götlunda distrikt.

Socknens areal är 159,44 kvadratkilometer, varav 154,74 land. År 2000 fanns här 1 428 invånare. Kyrkbyn Götlunda med Götlunda kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Götlunda socken har medeltida ursprung. 1449 införlivades Lungers socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Götlunda församling i Strängnäs stift och för de borgerliga frågorna till Götlunda landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Glanshammars landskommun som upplöstes 1974 då detta område uppgick i Arboga kommun och också då överfördes från Örebro län till Västmanlands län.

1 januari 2016 inrättades distriktet Götlunda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Närke. De indelta soldaterna tillhörde Örebro kompani vid Närkes regemente (I 21) och Livskvadronen vid Livregementets husarkår (K 3).

Namnet

Namnet (1314 Götälundum) kommer troligen från prästgården. Efterleden är plural av lund, ’skogsdunge’. Förleden kan innehålla folkslagsbeteckningen götar.

Geografi

Götlunda socken ligger sydväst om Arboga, norr om Hjälmaren med Arbogaån i norr. Socknen har slättbygd vid Hjälmaren och är i övrigt en kuperad skogsbygd.

Fornlämningar

Tio mindre gravfält från järnåldern är funna samt en skeppssättning samt två fornborgar från samma tid. Två runristningar är kända. Här finns också rester av ett fäste från medeltiden vid Arbogaån.

Släktforskning i Götlunda socken

Släktforskning i Götlunda socken i Västmanland kan ge oväntat rika källor tack vare landskapets roll i svensk järnproduktion. Bergsmanslängder går långt tillbaka.

Landsarkivet i Uppsala förvarar de västmanländska kyrkoarkiven. Jernkontorets arkiv kan också vara relevant för bergsmannaätter.

Götlunda socken tillhörde Glanshammars härad och kyrkligt Västerås stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västmanlands bergsmanslängder och bruksräkenskaper är ovanligt detaljerade – de går ibland tillbaka till 1500-talet.

Källa och mer läsning: Götlunda socken på Wikipedia