Hälsingtuna socken i Hälsingland ingår sedan 1971 i Hudiksvalls kommun och motsvarar från 2016 Hälsingtuna distrikt.

Socknens areal är 129,88 kvadratkilometer, varav 125,33 land. År 2000 fanns här 5 816 invånare. Tätorten Maln och kyrkbyn Tunbyn med sockenkyrkan Hälsingtuna kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Hälsingtuna socken har medeltida ursprung, under namnet Tuna socken som namnändrades 1 januari 1886 (enligt beslut den 17 april 1885) till det nuvarande. 1582 utbröts ur socknen Hudiksvalls stad och Hudiksvalls församling.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hälsingtuna församling och för de borgerliga frågorna bildades Hälsingtuna landskommun. Landskommunen inkorporerade 1952 Rogsta landskommun för att sedan 1965 inkorporeras i Hudiksvalls stad som 1971 ombildades till Hudiksvalls kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Hälsingtuna, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Hälsingland. De indelta båtsmännen tillhörde Första Norrlands andradels båtsmanskompani.

Namnet

Namnet (1344 Tunum) kommer från kyrkbyn, Tunaby, med innehållet tun, inhägnad’.

Namnet skrevs före 1910 HelsingTuna socken.

Geografi

Hälsingtuna socken ligger närmast sydväst, väster, norr och öster om Hudiksvall vid kusten och kring Hudiksvallsåsen. Socknen är en skogig kustbygd samt två dalgångar åtskilda av åsen.

Socknen genomkorsas i väster av Europaväg 4. Dess sydvästra del korsas av Dellenbanan samt riksväg 84.

Historia

Från stenåldern finns ett tiotal boplatser. Från järnåldern finns cirka 40 mindre gravfält, cirka 625 gravar och 25 gravar av kuströsetyp varav ett stort långröse. Strax söder om Hälsingtuna kyrka mellan Tunsjön och nuvarande E4 ligger en fornborg. Vidare finns två runstenar vid Hälsingtuna kyrka.

År 1929 hade Hälsingtuna socken 2 241 hektar åker och 7 744 hektar skogsmark.

Släktforskning i Hälsingtuna socken

Anor i hälsingska Hälsingtuna socken? Hälsingland har en stark bondekultur som avspeglas i kyrkoböckerna – gårdar har ofta samma släktnamn i generationer.

Landsarkivet i Härnösand förvarar de hälsingländska kyrkoarkiven.

Kyrkligt hörde Hälsingtuna socken till Uppsala stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Hälsingland har ovanligt rika bondedagböcker och gårdsräkenskaper från 1700- och 1800-talet.

Källa och mer läsning: Hälsingtuna socken på Wikipedia