Harbo socken i Uppland ingick i Våla härad, med en del före 1895 i Norunda härad,, ingår sedan 1971 i Heby kommun, sedan 2007 i Uppsala län (före 2006-12-31 i Västmanlands län), och motsvarar från 2016 Harbo distrikt.

Socknens areal är 132,42 kvadratkilometer, varav 126,0 land. År 2000 fanns här 1 325 invånare. Herrgårdarna Harbonäs och Viby säteri samt tätorten Harbo och sockenkyrkan Harbo kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Harbo socken är första gången omnämnd i historiska källor 1312. Under 1300-talet hörde till socknen också byn Ekebergha som senare flyttades till Jumkils socken och byn Vissbo som administrativt flyttades till Bälinge socken 1692 och kyrkligt till samma socken 1923. En mindre del av socknen öster om sjön Tämnaren med byarna Håksbo och Nolmyra hörde till Björklinge jordebokssocken och Norunda härad inklusive Näverbo som överförts dit 1827. Kyrkligt hörde båda delarna till Våla härads prosteri och bildade under 1500-talet kyrksocknen Harbo, med undantag för Åmyra som då kyrkligt tillhörde Björklinge kyrksocken. Norunda-delen av Harbo överfördes administrativt till Björklinge genom kungligt brev den 2 mars 1894.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Harbo församling och för de borgerliga frågorna till Harbo landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Östervåla landskommun som 1971 uppgick i Heby kommun som 2007 överfördes från Västmanlands län till Uppsala län. Soldaterna i Nolmyradelen av socknen tillhörde dock Upplands regemente. De indelta ryttarna tillhörde Livregementet till häst, senare Livregementets dragonkår.

Namnet

Namnet (1312 Harir) innehåller plural av har, ’stening mark, stenröse’ syftande på den steniga marken mellan kyrkan och byn Viby. På 1500-talet tillkom efterleden bo som är en inbyggarbeteckning.

Geografi

Harbo socken ligger sydväst om Tämnaren kring Vretaån/Harboån. Socknen är en slättbygd med odlingsbygd utmed och är i övrigt en mossrik skogsbygd.

På en udde i Tämnaren ligger Harbonäs gård. Där fanns förr bland annat ett marmorbrott, där en skär och brun harbonäsmarmor bröts under år vid förra sekelskiftet. I socknens södra del, på gränsen mot Vittinge socken och Järlåsa socken ligger Järpenstorp, som tillhör Harbo hembygdsförening. Själva hembygdsgården ligger i Harbo.

Harbo har även en by som delas av sockengräns. Gränsen mellan Harbo och Östervåla socken delade byn Norrsälja i två delar.

Historia

Socknens högst belägna delar ligger runt 100 meter över havet. Dessa spetsar borde ha visat sig som ytterskärgårdsöar redan omkring redan under mesolitikum. Tämnaren skiljdes från Östersjön omkring 2.500 f. Kr. Socknen saknar dock riktigt bra lägen för mer långvariga boplatser under den tiden. Platserna ligger också långt från åkermark på allmänningsskogen och är mycket svårupptäckta. Från senmesolitikum finns fynd som förmodligen är lämningar i grannsocknen, Huddunge socken, längs med Huddungeåns dalgång, som då var en havsvik.

I Harbo har troligen inga mer långvariga boplatser kommit till förrän under tidig neolitikum. Ett fynd av en mångkantsyxa med ett inte färdigborrat hål i närheten av torpet Björksta visar att en boplats troligen fanns här under trattbägartid. I samband med Utgrävningar av en järnåldersgård i Smedsbo hittade gropkeramisk keramik, längsmed vad som då var den forntida strandkanten. En skifferkniv (L-format föremål) från Ekelunda ägor visar att flera boplatslägen troligen har funnits här i Harbo under mellanneolitikum.

Mer sentida stenålderslämningar finns också Nybro på väg mot Nolmyra. Här finns fynd av flera nätsänken, delar till enkla skafthålsyxor m.m.

Släktforskning i Harbo socken

Forskar du om uppländska Harbo socken? Landskapet innehåller Uppsalas ärkestift – domkapitlets arkiv är Sveriges rikaste kyrkliga arkiv.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Västmanlands län, inte dagens Uppsala län. Landsarkivet i Uppsala är det centrala arkivet, men Stockholms stadsarkiv är ofta oumbärligt för uppländska anor som flyttat till staden.

Harbo socken tillhörde Våla härad och kyrkligt Uppsala stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Uppland har medeltida diplom bevarade från 1100-talet – längre tillbaka än någon annan svensk landsdel.

Källa och mer läsning: Harbo socken på Wikipedia