Järnboås socken i Västmanland ingick i Nora och Hjulsjö bergslag, uppgick 1965 i Nora stad och området ingår sedan 1971 i Nora kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Järnboås distrikt.

Socknens areal är 133,34 kvadratkilometer, varav 118,33 land. År 2000 fanns här 646 invånare. Orterna Nyhyttan och Järnboås samt sockenkyrkan Järnboås kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Järnboås socken bildades omkring 1660 genom en utbrytning ur Nora socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Järnboås församling och för de borgerliga frågorna till Järnboås landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Noraskogs landskommun som 1965 uppgick i Nora stad som 1971 ombildades till Nora kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Järnboås, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Nora och Hjulsjö bergslag.

Namnet

Namnet (1683 Jernboåhs) innehåller järnbod, ’förrådshus för järn’ och ås. Långt in på 1900-talet hade byarna järnbodar vid kyrkan på Sandåsen och här startade transporterna av järn till Nora och Arboga med en utförslöpa ända ner till Fåsjön.

Före 1902 skrevs namnet Jernboås socken.

Geografi

Järnboås socken ligger kring Arbogaåns övre lopp (Rastaälven) och nordväst om sjön Fåsjön. Socknen är en kuperad skogsbygd med höjder som i Vällingsbackaåsen når 308 meter över havet. I dalgångarna finns avlagrade sediment som möjliggjort ett mer intensivt jordbruk. På höjderna, där moräntäcket är tunt, upptäcktes järnmalm. Järnboås är en mycket malmrik socken och här finns järn men också koppar.

Järnboåsbygden utgörs av Järnboås skolas upptagningsområde och består av byarna Fåsjöhyttan, Gammelhyttan, Finnshyttan, Vassland, Tolvsbörd, Nyhyttan, Lindesby, Timanshyttan, Klacka-Lerberg och Timansberg i Nora kommun och Hjulsjö, Grängshyttan och Grängen i Hällefors kommun. Järnboåsbygden har 2010 enligt SCB 947 invånare.

Släktforskning i Järnboås socken

Forskar du om västmanländska Järnboås socken? Landskapet har ovanligt tidig stadskultur – Västerås fick stadsrättigheter redan på 1300-talet.

Landsarkivet i Uppsala förvarar de västmanländska kyrkoarkiven. Jernkontorets arkiv kan också vara relevant för bergsmannaätter.

Kyrkligt hörde Järnboås socken till Västerås stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Västmanlands bergsmanslängder och bruksräkenskaper är ovanligt detaljerade – de går ibland tillbaka till 1500-talet.

Källa och mer läsning: Järnboås socken på Wikipedia