Krokstads socken i Bohuslän ingick i Sörbygdens härad, ingår sedan 1974 i Munkedals kommun och motsvarar från 2016 Krokstads distrikt.

Socknens areal är 159,60 kvadratkilometer, varav land 150,43. År 2000 fanns här 1 024 invånare. Tätorten Hedekas samt sockenkyrkan Krokstads kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Krokstads socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Krokstads församling och för de borgerliga frågorna bildades Krokstads landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Sörbygdens landskommun som 1974 uppgick i Munkedals kommun. Församlingen uppgick 2006 i Sörbygdens församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Krokstad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Sörbygdens härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Bullarens kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.

Namnet

Namnet skrevs 1391 Krokstad och kommer från kyrkbyn. Efterleden är sta(d), ’plats, ställe’. Förleden kan innehålla ett mansnamn Krokr eller krok, ’krök, böjning, utbukting’ då syftande på en kröka av ån vid kyrkan.

Geografi och natur

Krokstads socken ligger nordost om Tanums socken kring Örekilsälven och Hajumsån med Kynnefjäll i väster. Socknen har odlingsbygd i ådalarna i väster och har skogsbygd däromkring och i öster.

Det finns två naturreservat i socknen; Kynnefjäll-Sätret som delas med Naverstads socken i Tanums kommun och Malevattnet som delas med Mo socken i Tanums kommun.

De största insjöarna är Södra Kornsjön som delas med Naverstads socken i Tanums kommun och Töftedals socken i Dals-Eds kommun, Stora Holmevatten, samt Lersjön som delas med Sanne socken i Munkedals kommun.

Gästgiverier fanns i Snaben och vid Sörbo, som var tingsställe i Sörbygdens härad till 1731 och under samma tid ett av fyra ambulerande tingsställen i Tunge härad.

Fornlämningar

15 boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns sju gravfält och två fornborgar.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1420 1810 till 3251 1870 varefter den minskade till 1133 1990.

Släktforskning i Krokstads socken

Släktforskning i Krokstads socken kräver förståelse för områdets norska historia. Många bohuslänska släkter har dokumenterade norska rötter från 1500- och tidigt 1600-tal.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Göteborgs och Bohus län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar de bohuslänska kyrkoarkiven. För perioden före 1658 kan norska Riksarkivet och Statsarkivet i Oslo vara relevanta.

Krokstads socken tillhörde Sörbygdens härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Bohuslän har omfattande sjömansregister och lotsrullor, vilket är ovanligt detaljerat för kustbefolkning.

Källa och mer läsning: Krokstads socken på Wikipedia