Lerums socken i Västergötland ingick i Vättle härad, ingår sedan 1971 i Lerums kommun och motsvarar från 2016 Lerums distrikt.

Socknens areal är 77,17 kvadratkilometer varav 66,69 land. År 2000 fanns här 9 923 invånare. Aspenäs herrgård, tätorten Öxeryd, huvuddelen av tätorten Lerum med sockenkyrkan Lerums kyrka samt orterna Hedefors, Hulan och Aspenäs ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Lerums församling och för de borgerliga frågorna bildades Lerums landskommun. Landskommunen utökades 1969 och ombildades 1971 till Lerums kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Lerum, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vättle härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta regemente, Elfsborgs kompani och de indelta båtsmännen tillhörde Västergötlands båtsmanskompani.

Namnet

Namnet skrevs 1338 Lereem och kommer från kyrkbyn. Namnet innehåller ler(a), ’lerjord’ och hem, ’boplats, gård’.

Geografi och natur

Lerums socken ligger nordost om Göteborg kring om sjön Aspen och Säveån. Socknen har odlingsbygd i ådalen och vid sjön och är i övrigt en kuperad skogsbygd. Socknen är rik på insjöar. Utöver Aspen som är störst är andra större Stora Stamsjön, Öxsjön och Stora Härsjön som alla delas med Härryda socken i härryda kommun, vidare Lilla Stamsjön, Lilla Härsjön och Stora Sturven.

Det finns fem naturreservat i socknen. Jonsereds strömmar som delas med Partille socken i Partille kommun och Hulan ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Lerådalen som delas med Stora Lundby socken i Lerums kommun, Säveåns dalgång som delas med Skallsjö socken i Lerums kommun och Säveån-Hedefors är kommunala naturreservat.

Det fanns hela fem sätesgårdar i socknen: Aspenäs säteri, och Hede herrgård, Hulans herrgård, Kolboryds herrgård och Almekärrs herrgård.

I kyrkbyn Lerum fanns tingsställe och gästgiveri.

Fornlämningar

Boplatser och hällkistor från stenåldern är funna. Spridda högar och stensättningar finns även.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1 119 1810 till 1 920 1850 varefter den tillfälligt minskade till 1 858 1870. Därefter har folkmängden stadigt ökat till 15 814 1990.

Släktforskning i Lerums socken

Forskar du om västgötska Lerums socken? Landskapet är ett av Sveriges historiska kärnområden, och sockenbildningen går ofta tillbaka till 1100-talet.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Älvsborgs län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Lerums socken tillhörde Vättle härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Källa och mer läsning: Lerums socken på Wikipedia