Lockne socken i Jämtland är sedan 1971 en del av Östersunds kommun och motsvarar från 2016 Lockne distrikt.

Socknens areal är 205,80 kvadratkilometer, varav 173,30 land. År 2000 fanns här 1 655 invånare. Tätorten Tandsbyn samt småorterna Lockne och Ångsta ligger i socknen. Sockenkyrkan Lockne kyrka ligger utanför Ångsta.

Administrativ historik

Lockne socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Lockne församling och för de borgerliga frågorna till Lockne landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Brunflo landskommun som 1971 uppgick i Östersunds kommun.

Namnet

Namnet (1312 Locne) kommer från Locknesjön och innehåller luka, ’stänga; innesluta’ syftande på att den urtida vattenleden mellan Revsundsområdet och Storsjön är avbruten och stängd i Locknesjön.

Geografi

Lockne socken ligger söder om Östersund, kring norra och västra delen av Locknesjön. Socknen har odlingsbygd vid sjön och omges av skogsmark, särskilt i söder.

I norra delen genomkorsas socknen av europaväg 45 (delen Östersund-Åsarna) samt av Inlandsbanan. Vålbackens tegelbruk satte förr sin prägel på socknen.

Fornlämningar

Man har anträffat omkring 40 gravhögar från järnåldern. I området finns cirka tio ödegårdar från medeltiden. I skogarna har man hittat ett femtiotal fångstgropar.

Släktforskning i Lockne socken

Rötter i jämtländska Lockne socken? Jämtland var norskt territorium till 1645 och dess äldsta källor kan finnas i Statsarkivet i Oslo eller Trondheim.

Landsarkivet i Östersund förvarar de jämtländska kyrkoarkiven. För perioden före 1645 kan norska arkiv vara relevanta.

Kyrkligt hörde Lockne socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Jämtland har stark samekultur i de västra delarna – renmärkeskategorier och lappmansböcker kompletterar kyrkoböckerna.

Källa och mer läsning: Lockne socken på Wikipedia