Ludgo socken i Södermanland ingick i Rönö härad och är sedan 1971 en del av Nyköpings kommun, från 2016 inom Ludgo-Spelviks distrikt.

Socknens areal är 79,81 kvadratkilometer, varav 68,86 land. År 1950 fanns här 780 invånare. Godsen Trollesund och Öster Malma samt sockenkyrkan Ludgo kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Ludgo socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ludgo församling och för de borgerliga frågorna till Ludgo landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Rönö landskommun som uppgick 1971 i Nyköpings kommun. Församlingen uppgick 1992 i Ludgo-Spelviks församling som 2002 uppgick i Rönö församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Ludgo-Spelvik, med samma omfattning som Ludgo-Spelviks församling hade 1999/2000 och fick 1992, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Rönö härad. De indelta soldaterna tillhörde Södermanlands regemente, Nyköpings kompani och Livregementets grenadjärkår, Södermanlands kompani.

Namnet

Namnet (1293 Liuthguthuwi) kommer från kyrkbyn och innehåller efterleden vi, ’helig plats, kultplats’. Förleden baseras troligen på liudhgudha sammansatt av gudha, ’gudinna’ och ’liudh, ’växande, växtlighet’ syftande på en växtlighetsgudinna eller flera växtlighetsgudomar.

Geografi

Ludgo socken ligger söder om Båven och Likstammen och norr om Eknaren och Ludgosjön. Socknen har odlingsbygd i söder och är i övrigt en kuperad skogsbygd.

Länsväg 223 passerar genom socknen i nord-sydlig riktning.

Fornlämningar

Från järnåldern finns gravfält. Några fornborgar och åtta runristningar är kända. Vid Aspa finns fyra runstenar. På en av dem finns namnet Svithiod = ”Sverige”. Den anger platsen som tingsplats. På platsen finns även en storhög.

Släktforskning i Ludgo socken

Rötter i Ludgo socken? Södermanland är ett gammalt jordbruks- och herrgårdslandskap, och kyrkoarkiven är välbevarade genom Strängnäs stifts arbete.

Landsarkivet i Uppsala förvarar de sörmländska kyrkoarkiven. Stockholms stadsarkiv kan vara relevant om anan bodde i huvudstaden.

Ludgo socken tillhörde Rönö härad och kyrkligt Strängnäs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Södermanlands herrgårdsarkiv är ovanligt omfattande – bruksräkenskaper, räkenskapsböcker och gårdsarkiv kan ge detaljer om tjänare och torpare.

Källa och mer läsning: Ludgo socken på Wikipedia