Näskotts socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Krokoms kommun och motsvarar från 2016 Näskotts distrikt.

Socknens areal är 134,21 kvadratkilometer, varav 102,50 land. År 2000 fanns här 1 817 invånare. Orterna Nälden, Vaplan och Ytterån samt kyrkbyn Kingsta med sockenkyrkan Näskotts kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Näskotts socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Näskotts församling och för de borgerliga frågorna till Näskotts landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Rödöns landskommun som 1974 uppgick i Krokoms kommun.

Namnet

Namnet (1403 Nesgath) innehåller näs och gata och syftar troligtvis på den landtunga som leder till Rödön.

Geografi

Näskotts socken ligger norr om Storsjön, kring Näldsjön och vid Ytteråns utlopp. Socknen består av odlingsbygd och skogsbygd.

Socknen genomkorsas i öst-västlig riktning av europaväg 14 samt av Mittbanan (Östersund-Storlien).

Fornlämningar

Man har inom församlingen funnit 15 boplatser från stenåldern. Vidare finns en skärvstenshög samt fyra gravhögar från järnåldern. Det finns också sex ödegårdar från medeltiden och mera än 300 fångstgropar.

Släktforskning i Näskotts socken

Släktforskning i Näskotts socken kräver förståelse för Jämtlands norska historia. Övergången till Sverige 1645 skapade en övergångsperiod med dubbel administration.

Landsarkivet i Östersund förvarar de jämtländska kyrkoarkiven. För perioden före 1645 kan norska arkiv vara relevanta.

Kyrkligt hörde Näskotts socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Jämtland har stark samekultur i de västra delarna – renmärkeskategorier och lappmansböcker kompletterar kyrkoböckerna.

Källa och mer läsning: Näskotts socken på Wikipedia