Nora socken i Ångermanland ingår sedan 1974 i Kramfors kommun och motsvarar från 2016 Nora distrikt.

Socknens areal är 188,20 kvadratkilometer, varav 170,90 land. År 2000 fanns här 1 239 invånare. En del av tätorten Klockestrand samt sockenkyrkan Nora kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Nora socken har medeltida ursprung. På medeltiden utbröts Skogs socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Nora församling och för de borgerliga frågorna bildades Nora landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Nora och Skogs landskommun som året därpå tog namnet Noraströms landskommun vilken sedan 1974 uppgick i Kramfors kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Nora, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ångermanland. De indelta båtsmännen tillhörde Andra Norrlands förstadels båtsmanskompani.

Namnet

Namnet (1344 Norum) kommer troligen från ett område vid kyrkan och innehåller plural av nor, ’smalt vatten som förenar två öppna vattenpartier’ syftande på sundet mellan kyrkplatsen och Norafjärden.

Geografi

Nora socken ligger norr om Ångermanälvens mynningsvik vid Nora- och Gaviksfjärdarna och är en del av Höga kusten. Socknen har odlingsbygd vid vattnen och är i övrigt en starkt kuperad sjörik skogsbygd med höjder som når 278 meter över havet.

Mitt i Ångermanälven, nedströms Sandöbron gränsar socknen mot Gudmundrå socken på andra sidan älven. Cirka 1 km väster om Vargön och mitt i älven cirka 3 km uppströms Högakustenbron ligger ”tresockenmötet” Nora-Gudmundrå-Högsjö. Härifrån och till Storfjärdens mitt (en sträcka på ca 10 km) gränsar socknen mot Högsjö socken i Härnösands kommun. Från Storfjärdens mitt går gränsen mot Hemsö socken österut och passerar mitt mellan Hemsön i söder och Vålsudde i Nora socken. Längst ut mot Bottenhavet ligger Storön med Storöns naturreservat.

Europaväg 4 kommer in i socknen via Högakustenbron, som har sitt norra landfäste på Hornöberget (122 m ö.h.) strax intill Ångermanälvens mynningsviks mynning. Berget vetter mot havet och innanför berget ligger småorten Nyadal. Högakustenbrons besökscenter ligger också i anslutning till brofästet.

Nordöst i socknen sticker halvön med fiskeläget Berghamn ut. Vid Berghamn finns ett kapell.

Historia

Cirka 80 gravrösen från bronsåldern har påträffats samt gravhögar från järnåldern.

Nora socken är en av Ångermanlands äldsta socknar och av medeltida skatter att döma var församlingen vidsträckt och förmögen. Den nämns i 1314 års sexårsgärd. Den förste kyrkoherden känd till namn är Johannes Olai på 1400-talet från Helga lekamagillet i Stockholm.

1798 blev Nora socken prebende åt en lektor, och 1808 prebende åt biskopen i Härnösands stift. Först 1871 fick socknen en egen kyrkoherde.

Släktforskning i Nora socken

Forskar du om Nora socken? Ångermanlands socknar är ofta geografiskt stora, och anan kan ha flyttat inom samma socken utan att lämna den.

Landsarkivet i Härnösand förvarar de ångermanländska kyrkoarkiven.

Kyrkligt hörde Nora socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Ångermanlands skogsbruksregister och timmerhandlarhistoria från 1800-talet är ovanligt detaljerade.

Källa och mer läsning: Nora socken på Wikipedia