Okome socken i Halland ingick i Faurås härad, ingår sedan 1971 i Falkenbergs kommun och motsvarar från 2016 Okome distrikt.

Socknens areal är 58,78 kvadratkilometer, varav 55,97 land. År 2000 fanns här 591 invånare. Del av orten Ätrafors samt kyrkbyn Okome med sockenkyrkan Okome kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Okome socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Okome församling och för de borgerliga frågorna till Okome landskommun. Landskommunen inkorporerade 1952 vessigebro landskommun och 1971 uppgick den i Falkenbergs kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Okome, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Faurås härad. De indelta båtsmännen tillhörde Norra Hallands första båtsmanskompani.

Namnet

Namnet (1330-talet Okheem) kommer från kyrkbyn. Förleden är ok troligen syftande på någon av höjderna vid kyrkan. Efterleden innehåller hem, ’bopats; gård’.

Geografi, natur och geologi

Okome socken avgränsas i norr och väster av Högvadsån, i syd och sydöst av Ätran och Ätraforsdammen och Boaforsdammen som båda delas med Askome socken. Socknen är en kuperad skogsbygd med några småsjöar i öster och slättbygd i väster. Bland insjöarna kan nämnas Stora och Lilla Angsjön, Södra och Norra Välasjö, Stora och Lilla Maresjö, Kvarnasjön, Pukasjön samt Gällsjön. En grupp om fem lindar vid Prästgården är naturminne. Okome-Boa är ett Natura 2000-område längs Ätran som består av näringsfattig bokskog.

Okome socken bestod sedan den danska tiden av följande byar; Backagård 1 mantal, Bergslyckan ½ mantal, Boa 1 mantal, Boarp 1 mantal, Bäckagård 1 mantal, Bössgård 1 mantal, Gällsås 2 ½ mantal, Halsestorp 1 mantal, Jordsbacka 1 mantal, Kollsgård 1 mantal, Kålabro ½ mantal, Lynga 3 mantal, Maen 1 mantal, Magård 1 mantal, Nyrpe ½ mantal, Näraby 1 ½ mantal, Okome by 3 mantal, Pisslebol ¼ mantal, Restarebol ¼ mantal, Ryen 1 mantal, Rävige 5 ¼ mantal, Slätten 1 mantal, Tubbared 1 mantal, Ulvsbo 2 mantal, Välasjö 2 mantal, Åparp 3 mantal och Ögärdet ¼ mantal.

Fornlämningar och historia

Från stenåldern finns boplatser och en hällkista. Från bronsåldern finns ett gravröse i Rävige, Lunnarehögen och gravrösen på Björkekullen i Lynga och Buskaryggarna i Lilla Okome. Det finns även en domarring i småorten. Från järnåldern finns gravfält. I Gällsås har man hittat smältgropar som använts för att ta myrmalm. De har troligen ett medeltida ursprung.

Den första kyrkan byggdes troligen under 1200-talet eller tidigare. Detta baserat bland annat på att dopfunten är från 1200-talet.

Okome finns omnämnt redan 1177 då kung Valdemar den store av Danmark befaller Bare och Atte från Okome att släppa en kvinna fri som de tagit till trälinna för en skuld som klosterbröder i Esrum dragit på sig. Orten omnämndes då som Ochem, senare har det bland annat skrivit Okkemmä (1394), Akema (1423), Ogem (1461), Aagijme (1569) och Aagwomne (1646). Från 1825 har det haft sin nuvarande stavning.

Det förekom troligen en mindre skärmytsling i Okome 1644 mellan svenska trupper under Fredrik Gustavsson Stenbock och danska trupper under Ebbe Ulfeldt. En jordvall som enligt folktraditionen ska ha använts som skyttevärn blev bortforslad 1955 i samband med ett vägbygge.

Släktforskning i Okome socken

Söker du släkt i Okome socken? Halland har en speciell karaktär som gränsområde – både dansk och svensk kultur har satt sina spår i ortnamn och personnamn.

Landsarkivet i Lund förvarar de halländska kyrkoarkiven tillsammans med de skånska.

Okome socken tillhörde Faurås härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Halland har haft en stark utvandring till Danmark, Tyskland och senare Amerika – utvandrarhandlingar kan därför vara särskilt värdefulla.

Källa och mer läsning: Okome socken på Wikipedia