Ramsele socken i Ångermanland ingår sedan 1974 i Sollefteå kommun och motsvarar från 2016 Ramsele distrikt.

Socknens areal är 1 028,20 kvadratkilometer, varav 965,40 land. År 2000 fanns här 1 842 invånare. Kyrkbyn Ramsele med sockenkyrkorna Ramsele gamla kyrka och Ramsele nya kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Ramsele socken har medeltida ursprung. Under senare delen av 1400-talet utbröts Helgums socken, Edsele socken och Fjällsjö socken. Delar av socknen har överförts till Ströms socken i Jämtlands län: 1840 Stamsele och Täxan, 1883 Björkhöjden, 1891 Sporrsjönäs, Stamåsen, Storhöjden och en kronomark.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ramsele församling och för de borgerliga frågorna bildades Ramsele landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Sollefteå kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Ramsele, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Ångermanland. De indelta båtsmännen tillhörde Andra Norrlands förstadels båtsmanskompani.

Namnet

Namnet (1270-talet Rafnasill) innehåller efterleden sel, ’lugnvatten i å eller älv’ och ett område med lugnvatten finns i Faxälven vid kyrkan. Förleden kan innehålla ramn’, ’korp’ och syftande till vattendraget då tolkas som ’ådelen med korpsvart lugnvatten, eller som Korpån.

Geografi

Ramsele socken ligger kring Fjällsjöälven och Faxälven nordväst om Sollefteå. Socknen har odlingsbygd vid älvarna och är i övrigt en kuperad, myrrik skogsbygd som når 558 meter över havet.

Fornlämningar

Cirka 70 boplatser från stenåldern är kända, liksom tre gravhögar från järnåldern. Cirka 180 fångstgropar har påträffats.

Släktforskning i Ramsele socken

Forskar du om Ramsele socken? Ångermanlands socknar är ofta geografiskt stora, och anan kan ha flyttat inom samma socken utan att lämna den.

Landsarkivet i Härnösand förvarar de ångermanländska kyrkoarkiven.

Kyrkligt hörde Ramsele socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Ångermanlands skogsbruksregister och timmerhandlarhistoria från 1800-talet är ovanligt detaljerade.

Källa och mer läsning: Ramsele socken på Wikipedia