Skaftö socken i Bohuslän ingick i Orusts västra härad, ingår sedan 1971 i Lysekils kommun och motsvarar från 2016 Skaftö distrikt.

Socknens areal är 24,80 kvadratkilometer land. År 2000 fanns här 2 529 invånare. Tätorterna Fiskebäckskil och Grundsund, orten Rågårdsvik samt sockenkyrkorna Fiskebäckskils kyrka och Grundsunds kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Skaftö församling bildades 1 maj 1888 genom en utbrytning ur Morlanda församling däri samtidigt Fiskebäckskils församling och Grundsunds församling uppgick. 1892 bildades Skaftö landskommun och jordebokssocken genom utbrytning ur Morlanda landskommun och jordebokssocken. År 1952 inkorporerades i landskommunen Fiskebäckskils landskommun, Grundsunds landskommun, Bokenäs landskommun och Dragsmarks landskommun. Landskommunen upplöstes 1971 då denna del med Fiskebäckskil och Grundsund uppgick i Lysekils kommun. 1 januari 2023 uppgick församlingen i Lysekils södra församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Skaftö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Orusts västra härad.

Namnet

Namnet skrevs 1388 Skaftöy och kommer från önamnet. Namnet innehåller skaft som kan syfta på Skaftö udd i norr som har en form som ett skaft.

Geografi och natur

Skaftö socken ligger nordväst om Orust, huvudsakligen på ön Skaftölandet, dessutom Gåsö, Källsö, Jonsborg och ett antal andra obebyggda öar, holmar och skär. Den omges av Gullmarn i norr, Skagerrak i väster, Ellösefjorden i söder, samt Tjuvsund, Getevikssund, Vägeröd ränna och Snäckedjupet i öster. Socknens fastlandsdel består av ett kalt kustlandskap.

I socknen finns två naturreservat: Vägeröd ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Gåsevik är ett kommunalt naturreservat.

Här finns även två naturvårdsområden som ingår i Natura 2000: Gröderhamnsängen samt Gullmarn som delas med Brastads, Bro, Lysekils och Lyse socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun, Dragsmarks, Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun samt Foss socken i Munkedals kommun. Ytterligare ett naturvårdsområde är Gåsöskärgården.

Fornlämningar

Flera boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1134 år 1810 till 3072 1920 varefter den minskade till 1507 1970 då den var som lägst under 1900-talet.

Som i så många andra bygder i Bohusläns kustband vände befolkningsutvecklingen neråt under det tidiga 1900-talet, som en följd av minskad lönsamhet inom fiske och sjöfart och den totala strukturomvandlingen i samhället.

Vid 1960-talets slut hade invånarantalet halverats och låg runt 1 500, men då vände utvecklingen. Den därefter uppåtgående trenden vände åter neråt under mitten 1990-talet, och invånarantalet är återigen på samma nivå som vid förra bottennoteringen.

Släktforskning i Skaftö socken

Släktforskning i Skaftö socken kräver förståelse för områdets norska historia. Många bohuslänska släkter har dokumenterade norska rötter från 1500- och tidigt 1600-tal.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Göteborgs och Bohus län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar de bohuslänska kyrkoarkiven. För perioden före 1658 kan norska Riksarkivet och Statsarkivet i Oslo vara relevanta.

Skaftö socken tillhörde Orusts västra härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Bohuslän har omfattande sjömansregister och lotsrullor, vilket är ovanligt detaljerat för kustbefolkning.

Källa och mer läsning: Skaftö socken på Wikipedia