Stuguns socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Ragunda kommun och motsvarar från 2016 Stuguns distrikt.

Socknens areal är 809,40 kvadratkilometer, varav 756,50 land. År 2000 fanns här 1 531 invånare. Kyrkbyn Stugun med sockenkyrkorna Stuguns gamla kyrka och Stuguns nya kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Stuguns socken bildades 1589 genom en utbrytning ur Ragunda socken.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Stuguns församling och för de borgerliga frågorna till Stuguns landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Ragunda kommun.

Namnet

Namnet (1300-talets början Stuwnæ Syälawstuw) innehåller själastuga, ’härbärge’ och avsåg den som ärkebiskopen omkring 1280 lät uppföra på Ragundaskogen för att tjäna pilgrimer på väg mot Nidaros (Trondheim).

Geografi

Stuguns socken ligger kring Indalsälven och väster om Gesunden. Socknen har smal odlingsbygd utmed vattendragen och är i övrigt en kuperad skogs- och bergsbygd.

Fornlämningar

Men har funnit cirka 50 boplatser från stenåldern. Vidare finns gravar från järnåldern samt omkring 300 fångstgropar.

Släktforskning i Stuguns socken

Släktforskning i Stuguns socken kräver förståelse för Jämtlands norska historia. Övergången till Sverige 1645 skapade en övergångsperiod med dubbel administration.

Landsarkivet i Östersund förvarar de jämtländska kyrkoarkiven. För perioden före 1645 kan norska arkiv vara relevanta.

Kyrkligt hörde Stuguns socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Jämtland har stark samekultur i de västra delarna – renmärkeskategorier och lappmansböcker kompletterar kyrkoböckerna.

Källa och mer läsning: Stuguns socken på Wikipedia