Svalövs socken i Skåne ingick i Rönnebergs härad, ingår sedan 1971 i Svalövs kommun och motsvarar från 2016 Svalövs distrikt.

Socknens areal är 25,14 kvadratkilometer varav 24,97 land. År 2000 fanns här 2 446 invånare. Orten Axelvold med Axelvolds gård, orten Källstorp med Källtorps gård samt huvuddelen av tätorten Svalöv med sockenkyrkan Svalövs kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Svalövs församling och för de borgerliga frågorna bildades Svalövs landskommun. Landskommunen utökades 1952 och 1969 och ombildades 1971 till Svalövs landskommun som 1971 ombildades till Svalövs kommun. Församlingen utökades 2002 och bär därefter till 2014 namnet Svalövsbygdens församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Svalöv, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Rönnebergs härad. De indelta soldaterna tillhörde Norra skånska infanteriregementet, Rönnebergs kompani och Skånska husarregementet.

Namnet

Namnet skrevs i mitten av 1100-talet Swalleue i Necrologium Lundense och kommer av kyrkbyn. Efterleden är löv, ’arvegods’. Förleden innehåller mansnamnet Swali, ’svala’.. Namnet skrevs till 1915 Norra Svalövs socken. Norra Svalöv var kyrkby i socknen.

Geografi

Svalövs socken ligger öster om Landskrona med Söderåsen i norr. Socknen är kuperad odlingsbygd med mycket god åkermark i söder. Norra delen av socknen är mestadels skogbeväxt.

Sockenhistoria

Norra Svalövs by var kyrkby i socknen och den var också den till ytan den största byn i socknen. Övriga byar som är äldst i Svalöv är Södra Svalövs by, Karatofta by och Munkagårda by.

Svalövs två byar ligger i socknen med samma namn och första kända omnämnandet är från år 1120, in villa Swalleue. Under senare delen av samma århundrade har sannolikt den äldre kyrkan uppförts. Trolig byggmästare var Mårten Stenmästare, som även varit involverad i domkyrkobygget i Lund. Grunden till den äldre kyrkan kan fortfarande beskådas strax norr om den nuvarande, på andra sidan vägen.

Byn Södra Svalöv, där nuvarande tätorten kom att etableras på Södra Svalöv nr 9, bestod av ett tiotal gårdar. Det var istället kyrkbyn Norra Svalöv som utgjorde socknens centrum. Nuvarande kyrka, byggd 1877, ersatte en medeltida föregångare. Tidigare fanns även en äldre prästgård intill den nuvarande. Tillsammans med skolan, byggd 1812, ligger prästgården på traditionell plats intill kyrkan. Under medeltidens lopp kom Svalövs socken till allra största delen att tillhöra munkarna på Herrevads kloster. Bynamnet Munkagårda vittnar om detta.

Förhistoria och fornlämningar

I Svalövs socken är 47 poster i inventeringen registrerade som fornminnen. Många av dessa består av hägnader, minnesstenar, gränsmärken, vägar, bytomter och annat från historisk tid. I statens historiska museum finns inga fynd från Svalöv.

Släktforskning i Svalövs socken

Forskar du om Svalövs socken? Skånes kyrkoböcker är överlag välbevarade och många går tillbaka till 1680-talet när den första systematiska kyrkobokföringen infördes efter danska tiden.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Malmöhus län, inte dagens Skåne län. Landsarkivet i Lund förvarar huvuddelen av de skånska kyrkoarkiven. Eftersom området var danskt till 1658 kan de allra äldsta handlingarna finnas i Rigsarkivet i Köpenhamn – särskilt för adelsfamiljer.

Svalövs socken tillhörde Rönnebergs härad och kyrkligt Lunds stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Skåne har en påfallande hög andel bevarade bouppteckningar från 1700-talet, vilket är guld värt för den som vill kartlägga jordbrukarsamhällets vardag.

Källa och mer läsning: Svalövs socken på Wikipedia