Tuns socken i Västergötland ingick i Åse härad, uppgick 1969 i Lidköpings stad och området ingår sedan 1971 i Lidköpings kommun och motsvarar från 2016 Tuns distrikt.

Socknens areal är 22,65 kvadratkilometer varav 22,60 land. År 2000 fanns här 683 invånare. Godset Gammalstorp, orten Såtenäs med Skaraborgs flygflottilj samt tätorten Tun med sockenkyrkan Tuns kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Tuns församling och för de borgerliga frågorna bildades Tuns landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1969 i Lidköpings stad som 1971 ombildades till Lidköpings kommun. Församlingen uppgick 2006 i Örslösa församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Tun, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000. Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åse härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente, Livkompaniet och Västgöta regemente, Barne kompani.

Namnet

Namnet skrevs 1339 Tuni. Det kommer från kyrkbyn och innehåller tun, ’hägnad; inhägnad’.

Geografi

Tuns socken ligger sydväst om Lidköping öster om Brandsfjorden i Vänern. Socknen är en uppodlad slättbygd.

Sockengränsen beskrivs enligt följande

Fornlämningar

Boplatser från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns Stenkullen, ett av landets största röse, och andra gravrösen samt skålgropar. Från järnåldern finns sju gravfält, storhögar och domarringar.

Släktforskning i Tuns socken

Släktforskning i Tuns socken kräver viss navigering i den västgötska länsindelningen. Vid 1998 års länssammanslagning slogs tre län ihop till Västra Götaland.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Skaraborgs län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Tuns socken tillhörde Åse härad och kyrkligt Skara stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Alternativa stavningar i kyrkoböcker: Tun Kàu-khu, Tun socken

Källa och mer läsning: Tuns socken på Wikipedia