Västervåla socken i Västmanland ingick i Gamla Norbergs bergslag, uppgick 1967 i Fagersta stad och området ingår sedan 1971 i Fagersta kommun och motsvarar från 2016 Västervåla distrikt.

Socknens areal är 144,09 kvadratkilometer, varav 116,24 land. År 2000 fanns här 412 invånare. Ängelsberg med Engelsbergs bruk samt kyrkbyn Västervåla med sockenkyrkan Västervåla kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Västervåla socken har medeltida ursprung. Namnet var inledningsvis Våla socken som från början av 1700-talet och definitivt 1909 namnändrades till det nuvarande.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Västervåla församling och för de borgerliga frågorna till Västervåla landskommun. Landskommunens inkorporerades 1952 i Ramnäs landskommun som 1963 uppgick i Surahammars landskommun varur denna del utbröts 1967 och uppgick i Fagersta stad som 1971 ombildades till Fagersta kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Västervåla, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Gamla Norbergs bergslag. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Bergslags (Bergs) kompani.

Namnet

Namnet (1371, Walbo, Valum) innehåller vål, ’vindfälle’ röjningsbråte’, möjligen dock ett sjönamn Vali, ’sjön med risvasarna’.

Geografi

Västervåla socken ligger sydost om Fagersta, vid Kolbäcksån och Åmänningen. Socknen är utanför sjöområdena en kuperad skogsbygd.

Fornlämningar

Några boplatser från stenåldern är kända. Vidare finns det spridda gravar från yngre järnåldern och ett litet gravfält från samma tid. I området har återfunnits lågteknisk järnslagg. Vidare finns ungefär 15 ruiner efter hyttor från historisk tid.

Släktforskning i Västervåla socken

Forskar du om västmanländska Västervåla socken? Landskapet har ovanligt tidig stadskultur – Västerås fick stadsrättigheter redan på 1300-talet.

Landsarkivet i Uppsala förvarar de västmanländska kyrkoarkiven. Jernkontorets arkiv kan också vara relevant för bergsmannaätter.

Kyrkligt hörde Västervåla socken till Västerås stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Västmanlands bergsmanslängder och bruksräkenskaper är ovanligt detaljerade – de går ibland tillbaka till 1500-talet.

Alternativa stavningar i kyrkoböcker: Våla socken

Källa och mer läsning: Västervåla socken på Wikipedia