Envikens socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1971 i Falu kommun och motsvarar från 2016 Envikens distrikt.

Socknens areal är 369,00 kvadratkilometer, varav 341,70 land. År 2020 fanns här 1 639 invånare. Tätorten och kyrkbyn Enviken med sockenkyrkan Envikens kyrka samt orten Enviksbyn med Envikens gamla kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Tängerfjärdingen (motsvarade nästan nuvarande Envikens socken) bröts ut som oegentlig kapellförsamling 1671 (när kyrkan i Envikens by blir sanktionerad) ur Svärdsjö socken. Den gamla kyrkan i Envikens by hade tidigare byggts mot biskopens tillstånd och betecknas ibland som Dalarnas största svartbygge. Undan för undan fick kapellaget mera självständiga befogenheter med begravningsrätt vid kyrkan omkring år 1800. Ungefär samtidigt fick kapellet en utsedd präst som dock aldrig kom i tjänst. Kapellaget inköpte också en liten gård med fallfärdig stuga som menades som prästgård. Denna gårds belägenhet är inte känd och kom aldrig till användning. År 1849 blev Enviken egen kapellförsamling med egen präst (August Vilhelm Starnberg) och prästgård som även användes som folkskola tills separat folkskola byggdes 1864. Från 1 maj 1864 blev Enviken eget pastorat med egen kyrkoherde. Enligt beslut den 26 oktober 1888 blev Enviken egen jordebokssocken, utbryten ur Svärdsjö.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Envikens församling och för de borgerliga frågorna till Envikens landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Falu kommun.

Namnet

Namnet (1358 Ennouik) kommer från kyrkbyn. Efterleden syftar på en vik av Norr-Lingan. Förleden kan innehålla Enn, namnet på en å som kan tolkas som ’ån vid vilken det växer en’.

Geografi

Envikens socken ligger norr om Falun kring Svärdsjöån och sjön Balungen. Socknen är en sjörik kuperad skogsbygd med höjder som i Spjärhällan i öster når 506 meter över havet.

Fornlämningar

Några boplatser från stenåldern och slagg från lågteknisk järnframställning är funna.

Släktforskning i Envikens socken

Anor i dalmasocknen Envikens socken? Dalarna är ett av Sveriges mest släktforsningsvänliga landskap – socknarna har stark bondekultur och bevarade kyrkoböcker från 1680-talet.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Kopparbergs län, inte dagens Dalarnas län. Landsarkivet i Uppsala förvarar de dalaländska kyrkoarkiven. Stora Kopparbergs bergslags arkiv kan komplettera för bergsmanssläkter.

Kyrkligt hörde Envikens socken till Västerås stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Dalarna har ovanligt rika uppgifter om gruvarbetare, kolare och hyttfolk – yrkesregister från kopparbruket går tillbaka till 1500-talet.

Källa och mer läsning: Envikens socken på Wikipedia