Hjulsjö socken i Västmanland ingick i Nora och Hjulsjö bergslag, uppgick 1965 i Nora stad, uppgick 1967 i Hällefors köping och området ingår sedan 1971 i Hällefors kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Hjulsjö distrikt.

Socknens areal är 249,10 kvadratkilometer, varav 232,18 land. År 2000 fanns här 470 invånare. Orten och bruket Bredsjö samt kyrkbyn Hjulsjö med sockenkyrkan Hjulsjö kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Hjulsjö socken bildades omkring 1640 genom en utbrytning ur Nora socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Hjulsjö församling och för de borgerliga frågorna till Hjulsjö landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Noraskogs landskommun som 1965 uppgick i Nora stad. Detta område utbröts därifrån och överfördes 1967 till Hällefors köping som 1971 ombildades till Hällefors kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Hjulsjö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Nora och Hjulsjö bergslag.

Namnet

Namnet (1490-talet Hiwlsöö) kommer från kyrkbyn som i sin tur kommer från den intilliggande sjön. Sjönamnet har tolkats som sjön med vattenhjulet, syftande på en vattenkvarn vid en å som rinner ut i sjön.

Före 1860 skrevs namnet även Julsjö socken.

Geografi

Hjulsjö socken ligger kring Arbogaåns övre lopp och sjön Grängen. Socknen är en höglänt kuperad skogs- och bergsbygd med höjder som i väster når 527 meter över havet.

I området har en omfattande järnhantering bedrivits med ett mängd gruvor, bland annat Rishöjdbergsfältet och Ösjöberg samt ett flertal hyttor.

Släktforskning i Hjulsjö socken

Släktforskning i Hjulsjö socken i Västmanland kan ge oväntat rika källor tack vare landskapets roll i svensk järnproduktion. Bergsmanslängder går långt tillbaka.

Landsarkivet i Uppsala förvarar de västmanländska kyrkoarkiven. Jernkontorets arkiv kan också vara relevant för bergsmannaätter.

Kyrkligt hörde Hjulsjö socken till Västerås stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Västmanlands bergsmanslängder och bruksräkenskaper är ovanligt detaljerade – de går ibland tillbaka till 1500-talet.

Källa och mer läsning: Hjulsjö socken på Wikipedia