Jokkmokks socken ligger i Lappland och motsvarar området som sedan 1971 utgör Jokkmokks kommun, från 2016 inom distrikten Jokkmokk, Porjus och Vuollerim.

Socknens areal var den 1 januari 1961 19 474,04 kvadratkilometer, varav 18 143,64 km² land. År 2000 fanns här 5 782 invånare. Tätorterna Vuollerim och Porjus, orten Kvikkjokk samt tätorten och kyrkbyn Jokkmokk med sockenkyrkorna Jokkmokks gamla kyrka och Jokkmokks nya kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Jokkmokks socken bröts 1607 ut ur Luleå socken. 1696 utbröts Kvikkjokks församling som 1923 införlivades igen, 11 oktober 1742 utbröts Gällivare socken.

När 1862 års kommunreform genomfördes i Lappland 1874 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Jokkmokks församling och för de borgerliga frågorna till Jokkmokks landskommun. Ur församlingen utbröts 1962 Porjus församling och Vuollerims församling som 2006 återuppgick till denna församling. Landskommunen ombildades 1971 till Jokkmokks kommun.

Namnet

Namnet, tidigast belagt från mitten av 1500-talet, kommer från ett samiskt vinterviste Jåhkånåmåhkke. Förleden innehåller jåhkå, ’bäck’, efterleden måhke, ’krok’, krök’. Orten ligger vid en krok av Luleälven.

Namnet skrevs vid folkräkningarna 1890 och 1900 Jockmocks socken och vid folkräkningen 1910 Jokkmokks socken.

Geografi

Jokkmokks socken ligger kring Stora Lulevatten, Virihaure, Saggat och Skalka samt Luleälvens övre lopp. Socknen har i öster skogsbygd och i övrigt en högfjällsbygd med höjder som i Sarektjåkkå når 2 089 meter över havet.

Här finns nationalparkerna Sareks nationalpark och Stora Sjöfallets nationalpark.

Fornlämningar

Cirka 150 boplatser från stenåldern är funna. Över 440 fångstgropar har påträffats.

Släktforskning i Jokkmokks socken

Anor i lappländska Jokkmokks socken? Lappland är Sveriges största landskap geografiskt men historiskt mest befolkningsglest – släktleden är ofta väl avgränsade men kräver förståelse för samiska namnkonventioner.

Landsarkivet i Härnösand förvarar de lappländska kyrkoarkiven. Sametingets arkiv kan också vara relevant för samisk släktforskning.

Kyrkligt hörde Jokkmokks socken till Luleå stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Lappland har bevarade samiska personregister och renmärkesböcker som går tillbaka till 1600-talet.

Källa och mer läsning: Jokkmokks socken på Wikipedia