Jörlanda socken i Bohuslän ingick i Inlands Nordre härad, ingår sedan 1971 i Stenungsunds kommun och motsvarar från 2016 Jörlanda distrikt.

Socknens areal är 57,53 kvadratkilometer varav 56,53 land. År 2000 fanns här 3 927 invånare. Tätorterna Stora Höga, Jörlanda med sockenkyrkan Jörlanda kyrka samt norra delen av Aröd och Timmervik ligger i socknen, liksom småorterna Gilltorp, Källsby, Skotthed, Nolgärde och Johannesberg och Vulseröd.

Administrativ historik

Jörlanda socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Jörlanda församling och för de borgerliga frågorna bildades Jörlanda landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Kode landskommun som upplöstes 1971 då denna del uppgick i Stenungsunds kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Jörlanda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Inlands Nordre härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Livkompaniet och de indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.

Namnet

Namnet skrevs 1388 Jorolanda och kommer från en gård. Efterleden innehåller land. Förleden innehåller ett äldre namn på Jörlandaån, Jora eventuellt med betydelsen ’den vattenrika’ eller ’vattnet’.

Geografi och natur

Jörlanda socken ligger nordväst om Kungälv med Hakefjorden i väster och kring Jörlandaån. Socknen består av odlingsbygd vid fjorden och har inåt land dalar som Svartedalen, omgivna av skogklädda bergshöjder.

I socknen finns tre naturreservat: Ranebo lund och Ranebo naturskog ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Ramsön med Keholmen är ett kommunalt naturreservat. Ramsön är socknens största ö. Naturvårdsområdet Stenungsundskusten som delas med Norums socken ingår också i Natura 2000.

I Kyrkeby fanns förr ett gästgiveri.

Fornlämningar

Boplatser och lösfynd från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen, skålgropsförekomster, stensättningar och tre hällristningar. Från järnåldern finns några gravfält och tre fornborgar.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1 095 år 1810 till 1 937 år 1860 varefter den minskade till 1 134 år 1960 då den var som lägst under 1900-talet. Därefter ökade folkmängden på nytt till 3 094 år 1990.

Släktforskning i Jörlanda socken

Släktforskning i Jörlanda socken kräver förståelse för områdets norska historia. Många bohuslänska släkter har dokumenterade norska rötter från 1500- och tidigt 1600-tal.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Göteborgs och Bohus län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar de bohuslänska kyrkoarkiven. För perioden före 1658 kan norska Riksarkivet och Statsarkivet i Oslo vara relevanta.

Jörlanda socken tillhörde Inlands Nordre härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Bohuslän har omfattande sjömansregister och lotsrullor, vilket är ovanligt detaljerat för kustbefolkning.

Källa och mer läsning: Jörlanda socken på Wikipedia