Jörns socken i Västerbotten uppgick 1967 i Skellefteå stad och området ingår sedan 1971 i Skellefteå kommun och motsvarar från 2016 Jörns distrikt.

Socknens areal är 1 755,90 kvadratkilometer, varav 1 695,30 land. År 2000 fanns här 2 023 invånare. Tätorten Jörn med Sankt Mikaels kyrka och kyrkbyn Österjörn med sockenkyrkan Österjörns kyrka ligger i socknen. Innan nuvarande Jörn grundades 1893 var det nuvarande Österjörn som hette Jörn.

Administrativ historik

Enligt beslut den 8 oktober 1823 skulle Norsjö kapellförsamling vid nästa kyrkoherdesledighets inträffande i Skellefteå utbrytas till ett eget pastorat. Samtidigt skulle ett nytt kapellag, Högheden, inrättas under det nya pastoratet. Enligt beslut den 8 december 1832 skulle kapellaget istället anläggas i Jörn, som ansågs vara en lämpligare plats för en kyrka. 1834 bildades Norsjö pastorat och Jörns kapellag. Kyrkoherden i Norsjö höll från och med 1836 tre gudstjänster per år. Från och med 1848 fick Jörn en egen kapellpredikant. Enligt beslut den 25 april 1871 fick Jörn rätten att bilda ett eget regalt pastorat genom en framtida utbrytning ur Norsjö pastorat, vilket skedde 1892.

Enligt beslut den 12 oktober 1883 skulle Jörn bli egen jordebokssocken och utbrytas ur Norsjö jordebok efter kyrkoherden i Norsjös avgång. Kyrkoherden avled den 29 april 1889 och då trädde beslutet i kraft.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Jörns församling och för de borgerliga frågorna till Jörns landskommun. Landskommunen uppgick 1967 i Skellefteå stad som 1971 ombildades till Skellefteå kommun.

Namnet

Namnet (1778 Jörn) kommer från kyrkbyn (nuvarande Österjörn) och är kanske en försvenskning av ett finskt namn jyrä, ’bäck med branta stränder; djup dal, brant’, syftande på bergsbranten vid Jörnsträsket.

Geografi

Jörns socken ligger nordväst om Skellefteå kring Byskeälven och med Skellefteälven i söder. Socknen är myr- och sjörik skogsbygd med höjder som i mellersta delen når 516 meter över havet.

Fornlämningar

Cirka 15 boplatser från stenåldern är funna och omkring 85 fångstgropar är påträffade.

Släktforskning i Jörns socken

Forskar du om Jörns socken? Västerbotten har haft omfattande finsk invandring längs Bottenvikskusten – finska personnamn är inte ovanliga.

Landsarkivet i Härnösand förvarar de västerbottniska kyrkoarkiven.

Kyrkligt hörde Jörns socken till Luleå stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Västerbotten har omfattande register över nybyggare som koloniserade inlandet från 1750-talet och framåt.

Källa och mer läsning: Jörns socken på Wikipedia