Kalls socken ligger i Jämtland, ingår sedan 1974 i Åre kommun och motsvarar från 2016 Kalls distrikt.

Socknens areal är 2 655,00 kvadratkilometer, varav 2 225,15 land. År 2000 fanns här 651 invånare.

Administrativ historik

Kalls socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Kalls församling och för de borgerliga frågorna till Kalls landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Åre kommun.

Namnet

Namnet (1344 Karl) innehåller karl, ’man’ syftande på Åreskutan, vid vars norra sluttning huvudbygden i socknen är belägen.

Geografi

Kalls socken ligger i Jämtlands fjällområde kring sjöar i Indalsälvens vattensystem som Kallsjön, Juvuln, Torrön samt Anjan. Socknen har strandbygder vid sjöarna och vattendragen och är i övrigt en fjällbygd med höjder som i Sösjöfjällen når 1 246 meter över havet och i Skäckerfjällen 1 230.

Socknen genomkorsas av länsväg 336 (Järpen-Kalls kyrkby-Kallsedet-Åbo).

Kalls socken gränsar mot Verdals, Snåsa samt Lierne kommuner i Trøndelag fylke i Norge samt i sydväst mot Åre socken, i söder mot Undersåkers socken och i sydost respektive i öster mot Alsens socken och Offerdals socken.

Fornlämningar

Inom Kalls socken har man funnit cirka 65 fornlämningar. De härstammar från fångstkultur en i området under stenåldern och framåt. Stenåldern märks genom förekomsten av boplatser. Hällmålningar finns vid Hästskotjärn och vid Juvuln finns ett mindre gravfält. Förutom detta finns omkring 200 fångstgropar inom socknen, som även är starkt präglad av samisk bosättning genom tiderna. Norra och nordöstra delen av socknen ligger inom Njaarke sameby. Den nordvästra delen ligger inom Kalls sameby. Från nyare tid finns några ödegårdar. Vid Huså finns lämningar av gruvor samt bruksindustri. I socknen finns vid Kallströmmens utlopp ur sjön Juvuln lämningar av Kallströms skans, som uppfördes 1659 på uppdrag av guvernören Claes Stiernskiöld och åter befästes 1700 och 1710, men under frihetstiden lämnades att förfalla

Släktforskning i Kalls socken

Anor i Kalls socken? Jämtländska socknar är ofta geografiskt enorma och befolkningsglesa – släktförhållandena är dock ofta tydliga tack vare få släktlinjer.

Landsarkivet i Östersund förvarar de jämtländska kyrkoarkiven. För perioden före 1645 kan norska arkiv vara relevanta.

Kyrkligt hörde Kalls socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Jämtland har stark samekultur i de västra delarna – renmärkeskategorier och lappmansböcker kompletterar kyrkoböckerna.

Alternativa stavningar i kyrkoböcker: Kall socken

Källa och mer läsning: Kalls socken på Wikipedia