Kumla socken i Närke ingick i Kumla härad, uppgick 1967 i sin helhet i Kumla stad och området ingår sedan 1971 i Kumla kommun i Örebro län och motsvarar från 2016 Kumla distrikt.

Socknens areal är 113,77 kvadratkilometer land (stadens yta inräknad). År 2000 fanns här 17 107 invånare. Tätorterna Hällabrottet, Sannahed och Åbytorp samt tätorten och kyrkbyn Kumla med sockenkyrkan Kumla kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Kumla socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kumla församling och för de borgerliga frågorna till Kumla landskommun. Ur landskommunen utbröts 1908 en del av Hallsbergs köping och 1942 Kumla stad som landskommunen senare 1967 uppgick i och som 1971 ombildades till Kumla kommun.

Namnet

Namnet (1307 Kumblum) kommer från kyrkbyn. Namnet är en pluralform av kummel.

Geografi

Kumla socken ligger kring Kumla, söder om Örebro med en rullstensås löpande från norr till söder. Socknen är slättbygd med skogsbygd i öster och väster.

Fornlämningar

Lösfynd och två hällkistor från stenåldern är funna, liksom tre gravfält från järnåldern. En runristning är känd vid Vesta och en offerkälla, Oxöga källa vid Tynninge.

Släktforskning i Kumla socken

Anor i närkiska Kumla socken? Närke är ett centralt svenskt landskap med välbevarade kyrkoböcker från 1680-talet och ofta längre.

Landsarkivet i Uppsala förvarar de närkiska kyrkoarkiven tillsammans med Västmanlands och Uppsalas.

Kumla socken tillhörde Kumla härad och kyrkligt Strängnäs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Bergsbruken i närkiska Bergslagen har ofta kvar bruksarkiv med löneböcker och arbetarlistor som kompletterar kyrkoböckerna.

Källa och mer läsning: Kumla socken på Wikipedia