Kung Karls socken i Södermanland ingick i Åkerbo härad, ingår sedan 1971 i Kungsörs kommun och motsvarar från 2016 Kung Karls distrikt.

Socknens areal är 72,21 kvadratkilometer land (med köpingsområdet inräknat). År 2000 fanns här 6 125 invånare. Tätorten och kyrkbyn Kungsör med sockenkyrkan Kung Karls kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Kung Karls socken bildades 9 september 1700 genom en utbrytning ur Torpa socken, inledningsmässigt med namnet Karlskyrka socken som användes parallellt med nuvarande namn till 1906.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kung Karls församling och för de borgerliga frågorna till Kung Karls landskommun. Ur landskommunen utbröts 1907 Kungsörs köping och 1952 utvidgades den för att sedan 1971 uppgå i Kungsörs kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Kung Karl, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åkerbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Kungsörs kompani, Livregementets grenadjärkår, Kungsörs kompani och Livregementets husarkår.

Namnet

Namnet kommer från kyrkan vars bygge beordrades av Karl XI.

Geografi

Kung Karls socken ligger söder om Mälarviken Galten och Arbogaåns nedersta lopp med Köpingsåsen löpande från norr till söder. Socknen har odlingsbygd i norr vid Mälaren och skogsbygd i söder, trakterna åtskilda av en förkastningsbrant.

Fornlämningar

Från järnåldern finns 23 gravfält och två fornborgar. En runristning är känd och på Svarthälls ägor finns ruinerna efter en medeltidsborg.

Släktforskning i Kung Karls socken

Forskar du om västmanländska Kung Karls socken? Landskapet har ovanligt tidig stadskultur – Västerås fick stadsrättigheter redan på 1300-talet.

Landsarkivet i Uppsala förvarar de västmanländska kyrkoarkiven. Jernkontorets arkiv kan också vara relevant för bergsmannaätter.

Kung Karls socken tillhörde Åkerbo härad och kyrkligt Västerås stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västmanlands bergsmanslängder och bruksräkenskaper är ovanligt detaljerade – de går ibland tillbaka till 1500-talet.

Källa och mer läsning: Kung Karls socken på Wikipedia