Resteröds socken i Bohuslän ingick i Inlands Fräkne härad, ingår sedan 1971 i Uddevalla kommun och motsvarar från 2016 Resteröds distrikt.

Socknens areal är 16,95 kvadratkilometer varav 16,90 land. År 2000 fanns här 795 invånare. Badorten Ulvesund samt sockenkyrkan Resteröds kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Resteröds socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Resteröds församling och för de borgerliga frågorna bildades Resteröds landskommun. Landskommunen hade bestånd till 1952 då den uppgick i Ljungskile landskommun, som 1971 uppgick i Uddevalla kommun. Församlingen uppgick 2011 i Ljungskile församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Resteröd, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Inlands Fräkne härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Fräkne kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.

Namnet

Sockennamnet Resteröd är belagt i skrift sedan medeltiden i flera former. Blande de tidigaste beläggen skrivs det som j Rista riodre 1388 (i Resteröd), vtj Røsterodt 1526 (uti Resteröd), i Rysterødz sogn 1526 (i Resteröds socken), i ristereth 1528, Resterudt 1544, Rösterö(d)t 1568, Resteröed 1650, samt den moderna formen Resteröd 1777.

Namnet har tolkats på olika sätt. Hjalmar Lindroth ansåg att förleden är besläktad med fornsvenska rist, med betydelsen ”bergkant, översta kanten av en bergrygg”, eller ”kammen av en svagt stigande backe”. Det höjdparti som enligt denna tolkning skulle ha givit upphov till namnet ligger på Restenäs, ett skarpt markerat och något utskjutande höjdparti.

Assar Janzén har i stället framfört att namnet bygger på ett ursprungligt ånamn, rekonstruerat som *Ristā. Från Restevattnet i Forshälla rinner ett vattendrag geneom Häljerödssjön in i Resteröds socken och förbi kyrkan. I Forshälla kallas detta vattendrag Restebäcken, belagt 1594 som Rustebach, med åmynningen kallad Røstes oess.

Geografi och natur

Resteröds socken ligger söder om Uddevalla och öster om sundet mellan fastlandet och Orust och omfattar även en mindre skärgård där Restenäs ö är den största ön. Socknen består av dalgångsbygder mellan bergshöjder.

I socknen finns det kommunala naturreservatet Ekholmen.

Inlands Fräkne härads tingsställe låg i Höggeröd från 1749 till 1889.

Fornlämningar

Cirka 40 boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns en hällkista. Från järnåldern finns ett gravfält och fyra fornborgar.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 436 1810 till 669 1860 varefter den minskade till 432 1930 då den var som minst under 1900-talet. Därefter ökade folkmängden på nytt till 757 1990.

Släktforskning i Resteröds socken

Släktforskning i Resteröds socken kräver förståelse för områdets norska historia. Många bohuslänska släkter har dokumenterade norska rötter från 1500- och tidigt 1600-tal.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Göteborgs och Bohus län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar de bohuslänska kyrkoarkiven. För perioden före 1658 kan norska Riksarkivet och Statsarkivet i Oslo vara relevanta.

Resteröds socken tillhörde Inlands Fräkne härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Bohuslän har omfattande sjömansregister och lotsrullor, vilket är ovanligt detaljerat för kustbefolkning.

Källa och mer läsning: Resteröds socken på Wikipedia