Siljansnäs socken ligger i Dalarna, ingår sedan 1974 i Leksands kommun och motsvarar från 2016 Siljansnäs distrikt.

Socknens areal är 331,80 kvadratkilometer, varav 263,70 är land. År 2020 fanns här 1 858 invånare. Tätorten och kyrkbyn Siljansnäs med sockenkyrkan Siljansnäs kyrka ligger i socknen, liksom tätorten Alvik.

Administrativ historik

Den 18 maj 1866 fattades ett beslut att dåvarande Näsbygge fjärding skulle brytas ut ur Leksands socken. Detta beslut trädde i kraft den 1 maj 1875. Samtidigt bildades med ansvar för de kyrkliga frågorna Siljansnäs församling och för de borgerliga frågorna Siljansnäs landskommun. Landskommunen uppgick 1974 i Leksands kommun. Siljansnäs utbröts till egen jordebokssocken enligt beslut den 26 oktober 1888.

1 januari 2016 inrättades distriktet Siljansnäs, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Dalarna.

Namnet

Namnet skapades vid sockenbildningen 1875 från områdes tidigare namn Näsbygge fjärding, en av Leksands fyra fjärdingar. Förleden är Siljan och syftar på närheten till sjön. Efterleden näs syftar på kyrkbygdens placering på ett näs i Siljan och finns belagd 1440 som j Næsy (i dativ).

Geografi

Siljansnäs socken ligger väster om Leksand söder om Siljan kring Limån och Långån. Socknen har odlingsbygd vid Siljan och är däromkring en sjörik kuperad skogsbygd med fäbodar och med höjder som i Fjällberget når 525 meter över havet.

Vid Byrvikens norra strand ligger byarna Fornby, Gassarvet och Tasbäck.

Byarna Almo och Alvik ligger på Alvikens sydvästra strand. Bland övriga byar i socknen kan nämnas Hjulbäck vid Östervikens strand, Mon, Lundbjörken, Olsnäs samt Klockarberg. Limå, med gamla Limå bruk, ligger vid Limåns utlopp i Limåviken av Siljan.

Från Fornby går bron Fornbybanken över till Sundsnäs i Leksands socken. Sundet skiljer Byrviken i väster från Österviken och övriga Siljan i öster. I själva Byrviken ligger Lissön och Börran, två öar som bildades i samband med att den senaste istiden avslutades. Den västra stranden av Byrviken utgörs av Storön, som till stor del är ett naturreservat.

I Alviken har Almoån sitt utlopp och viken ansluter till Byrviken via ett smalt sund som följer Storöns norra strand. Vid detta sund ligger Siljansnäs tätorts sydligaste by Näsbyggebyn och Siljansnäs camping.

Fornlämningar

Boplatser från stenåldern och gravar från järnåldern är funna. Vidare finns inom socknen slagg från lågteknisk järnhantering.

Släktforskning i Siljansnäs socken

Forskar du om Siljansnäs socken? Dalarna har historiskt haft stark lokal identitet, och släktband inom samma socken eller by är ofta påfallande täta.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Kopparbergs län, inte dagens Dalarnas län. Landsarkivet i Uppsala förvarar de dalaländska kyrkoarkiven. Stora Kopparbergs bergslags arkiv kan komplettera för bergsmanssläkter.

Kyrkligt hörde Siljansnäs socken till Västerås stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Dalarna har ovanligt rika uppgifter om gruvarbetare, kolare och hyttfolk – yrkesregister från kopparbruket går tillbaka till 1500-talet.

Källa och mer läsning: Siljansnäs socken på Wikipedia