Skallsjö socken i Västergötland ingick i Vättle härad, ingår sedan 1971 i Lerums kommun och motsvarar från 2016 Skallsjö distrikt.

Socknens areal är 75,42 kvadratkilometer varav 65,51 land. År 2000 fanns här 9 923 invånare. Nääs slott, en del av Norsesund samt tätorterna Tollered och Floda med sockenkyrkan Skallsjö kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Skallsjö församling och för de borgerliga frågorna bildades Skallsjö landskommun. Landskommunen uppgick 1969 i Lerums landskommun som 1971 ombildades till Lerums kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Skallsjö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Vättle härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta regemente, Elfsborgs kompani och de indelta båtsmännen tillhörde Västergötlands båtsmanskompani.

Namnet

Namnet skrevs 1445 Skalsöya och kommer från kyrkbyn. Efterleden är ö, ’upphöjning i sankmark’. Förleden är flertydigt.

Geografi och natur

Skallsjö socken ligger nordost om Göteborg söder om sjön Mjörn och kring Sävelången och Säveån. Socknen har odlingsbygd i ådalen och vid sjöarna och är i övrigt en kuperad sjörik skogsbygd. Utöver Sävelången som delas med Hemsjö socken i Alingsås kommun är socknen rik på insjöar. I öster finns en flik av Ömmern som också delas med Hemsjö socken samt Ödenäs socken i Alingsås kommun och Bollebygds socken i Bollebygds kommun. Andra större sjöar är Torskabotten som även den delas med Hemsjö socken, Lensjön, Tvärsjön, Uspen och Vibosjön.

Det finns två naturreservat i socknen. Nääs ekhagar ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Säveåns dalgång som delas med Lerums socken är ett kommunalt naturreservat.

Sätesgårdar var Floda säteri, Nääs slott och Ekuddens herrgård.

Fornlämningar

Boplatser och hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns spridda gravrösen och skålgropsförekomster. Från järnåldern finns gravfält, domarringar och en fornborg.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1 044 1810 till 2 264 1880 varefter den tillfälligt minskade något till 1 950 1910. Därefter har folkmängden stadigt ökat till 9 602 1990. Den största expansionen ägde rum efter 1960 då antalet invånare fortfarande var 3 146.

Släktforskning i Skallsjö socken

Släktforskning i Skallsjö socken kräver viss navigering i den västgötska länsindelningen. Vid 1998 års länssammanslagning slogs tre län ihop till Västra Götaland.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Älvsborgs län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Skallsjö socken tillhörde Vättle härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Källa och mer läsning: Skallsjö socken på Wikipedia