Ströms socken ligger i Jämtland, med en liten sydlig del i Ångermanland, och är sedan 1974 en del av Strömsunds kommun i Jämtlands län samt motsvarar från 2016 Ströms distrikt.

Socknens areal är 2 442,20 kvadratkilometer, varav 2 131,50 land. År 2000 fanns här 5 810 invånare. Tätorten Näsviken samt tätorten och kyrkbyn Strömsund med sockenkyrkan Ströms kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Ströms socken har medeltida ursprung. Området Frostviken överfördes 1746 till Föllinge socken. Under 1700-talet överfördes byarna Henningskälen och Öjarn från Hammerdals socken. 1808 utbröts Alanäs socken. Den sydostligaste delen av socknen har överförts från Ramsele socken i Ångermanland: 1840 Stamsele och Täxan, 1883 Björkhöjden, 1891 Sporrsjönäs, Stamåsen, Storhöjden och en kronomark. 1891 överfördes Trångåsen från Fjällsjö socken i Ångermanland.

Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Ströms församling, och för de borgerliga frågorna till Ströms landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Strömsunds kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Ström, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente.

Namnet

Ström nämns första gången i skrift år 1273 i ett tingsprotokoll som Straumi, vilket syftar på strömmen vid Ströms Vattudals utlopp i Faxälven.

Geografi

Ströms socken ligger kring Ströms Vattudals södra del och Faxälven. Socknen är flack och har odlingsbygd vid sjöarna och är i övrigt en kuperad myrrik skogsbygd som i Tortfjället i norr når 748 meter över havet.

Historia

Från stenåldern är cirka 200 boplatser från fångstkulturer kända, dessutom tre hällmålningar vid Fångsjön. Från järnåldern finns gravar i boplatsmiljö bevarade. Även ett par vikingatida fynd har gjorts nära den medeltida kyrkplatsen. De cirka 460 fångstgroparna som finns spridda på olika platser är övervägande från forntid och medeltid. Boskapsskötsel var länge huvudnäring, och stora betesmarker möjliggjorde avel för export. Den stora kolonisationsvågen i Ström inleddes på 1600-talet, och kulminerade under 1700- och 1800-talen.

Ströms gamla kyrka, som låg på nuvarande gamla kyrkogården, byggdes omkring år 1300 och revs gradvis under åren efter 1850. Kyrkoherden i Hammerdal höll genom åren mässa i Ströms kyrka var tredje söndag. Först över 100 år efter reformationen, år 1640, fick Ström sin egen präst, komministern Olof Erichsson, och blev eget pastorat år 1873 med egen kyrkoherde.

Ström var ursprungligen mycket större än idag, och det område som nu bildar Alanäs samt Frostviken hörde då till Ström, och kallades Ströms lappmark.

År 1774 fick byn Stamsele i Ramsele församling, på grund av den kortare vägen till kyrkan, kyrkrätt i Ström.

Släktforskning i Ströms socken

Släktforskning i Ströms socken kräver förståelse för Jämtlands norska historia. Övergången till Sverige 1645 skapade en övergångsperiod med dubbel administration.

Landsarkivet i Östersund förvarar de jämtländska kyrkoarkiven. För perioden före 1645 kan norska arkiv vara relevanta.

Kyrkligt hörde Ströms socken till Härnösands stift, där domkapitelsarkivet kan innehålla prästdagböcker och visitationsprotokoll som kompletterar vanliga kyrkoböcker.

Jämtland har stark samekultur i de västra delarna – renmärkeskategorier och lappmansböcker kompletterar kyrkoböckerna.

Källa och mer läsning: Ströms socken på Wikipedia