Ytterby socken i Bohuslän ingick i Inlands Södre härad, ingår sedan 1971 i Kungälvs kommun och motsvarar från 2016 Ytterby distrikt.

Socknens areal var den 1 januari 1952 43,09 kvadratkilometer varav 41,04 land. År 2000 fanns här 6 300 invånare. En del av Kungälvs tätort, innefattande bland annat stationssamhället och kyrkbyn Ytterby med sockenkyrkan Ytterby kyrka, samt småorten Ulvesund ligger i socknen.

Administrativ historik

Ytterby socken har medeltida ursprung. 1127 utbröts Kongahälla och Kongahälla församling som efter en omlokalisering 1645 av staden inom socknen namnändrades till Kungälvs stad och Kungälvs församling.

Den 1 januari 1951 (enligt beslut den 10 februari 1950) överfördes till Ytterby socken från Torsby socken ett till fastigheterna Ugglehed 1:2 och 1:3 hörande obebott område, omfattande 0,01 km² land.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Ytterby församling och för de borgerliga frågorna bildades Ytterby landskommun. Landskommunen uppgick 1971 i Kungälvs kommun. Församlingen uppgick 2015 i Kungälv-Ytterby församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Ytterby, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Inlands Södre härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Södra kompaniet och de indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.

Namnet

Namnet skrevs 1353 Yttra by. Namnet ’den yttre’ syftar på ett läge närmare havet än Kungälv.

Geografi och natur

Ytterby socken ligger närmast väster och norr om Kungälv norr om Nordre älv och med Göta älv i öster. Socknen är en slättbygd med spridda bergplatåer.

I socknen finns tre naturreservat. Göta och Nordre älvs dalgångar som delas med Harestads socken i Kungälvs kommun samt Säve och Rödbo socknar i Göteborgs kommun ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Guddehjälm och Marieberg är kommunala naturreservat.

Sätesgårdar var Kastellegården, Mariebergs säteri och Trankärrs säteri.

Fornlämningar

Boplatser och fyra hällkistor från stenåldern är funna. Från bronsåldern finns gravrösen och ett par hällristningar. Från järnåldern finns tio gravfält och en fornborg.

Befolkningsutveckling

Befolkningen ökade från 1 112 år 1810 till 1 871 1860 varefter den minskade till 1 211 1930 då den var som minst under 1900-talet. Därefter vände folkmängden uppåt igen till 5 947 år 1990.

Släktforskning i Ytterby socken

Rötter i bohuslänska Ytterby socken? Bohuslän tillhörde Norge och Danmark-Norge fram till 1658, vilket gör att de äldsta källorna kan finnas i norska och danska arkiv.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Göteborgs och Bohus län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar de bohuslänska kyrkoarkiven. För perioden före 1658 kan norska Riksarkivet och Statsarkivet i Oslo vara relevanta.

Ytterby socken tillhörde Inlands Södre härad och kyrkligt Göteborgs stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Bohuslän har omfattande sjömansregister och lotsrullor, vilket är ovanligt detaljerat för kustbefolkning.

Källa och mer läsning: Ytterby socken på Wikipedia