Norra Kedums socken i Västergötland ingick i Kållands härad, uppgick 1969 i Lidköpings stad och området ingår sedan 1971 i Lidköpings kommun och motsvarar från 2016 Norra Kedums distrikt.

Socknens areal var 9,63 kvadratkilometer varav 9,61 land. År 2000 fanns här 200 invånare. Orten Marbogården samt sockenkyrkan Norra Kedums kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Socknen har medeltida ursprung. Före den 1 januari 1886 (ändring enligt beslut den 17 april 1885) var namnet Kedums socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kedums församling och för de borgerliga frågorna bildades Kedums landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Örslösa landskommun som 1969 uppgick i Lidköpings stad som 1971 ombildades till Lidköpings kommun. Församlingen uppgick 2006 i Örslösa församling.

1 januari 2016 inrättades distriktet Norra Kedum, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Kållands härad. De indelta soldaterna tillhörde Västgöta-Dals regemente, Kållands kompani.

Namnet

Namnet skrevs 1291 Kythem och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller hem, ’boplats; gård’. Förleden innehåller kidh, ’killing’.

Socken benämns även med ett binamn Fiske motsvarande det fornsvenska fiske, avseende kyrkbyns läge vid Vänern.

Följande namnversioner kan räknas upp. Årtal för skrivelse inom parentes: Kidhema Sokn (1386), Kidems sokn (1415), Kydhem (1463), Kijdhem s (1544), Kyddhems s. (1546), Kydem (1551), Kidomma S. (1556), Kiedims S. (1567, 1572), Kydem s. (1571), Kiedum (1576), Kedoms s. (1581), Kiädum sokn (1588), Kidoms S. (1600), Kedum S. (1600), Kedwma S. (1611), Kiedom S. (1639), Kiedum S. (1685, 1715), Kiedums S. (1725, 1795), Kjedums S. (1825, 1874), Norra Kedum (1886).

Geografi

Norra Kedums socken ligger väster om Lidköping med Vänern i norr och har också viss skärgård. Socknen är en småkuperad slättbygd.

Socknen gränsar i väster till Tådene, i söder till Tranum, i öster till Väla, i nordost till Örslösa socken, och i nordväst till Vänern.

Kring kyrkogården rinner en liten å som senare utmynnar i en vik som kallas Skäftet.

Kedum nämns som tingsställe under medeltiden för Kållands härad. Inom socknen fanns under medeltiden en stormansgård benämnd Fiske-kedum.

Fornlämningar

Från bronsåldern finns skålgropsförekomster. Från järnåldern finns gravhögar och stensättningar.

Vid Marbogården finne en Offersten med skålgropar.

Släktforskning i Norra Kedums socken

Söker du släkt i Norra Kedums socken? Västergötlands socknar präglas av Skara stifts tidiga organisation – stiftet grundades redan 1014 och har ett av Sveriges mest innehållsrika kyrkoarkiv.

För sökningar i kyrkoböcker ska du använda det historiska länet Skaraborgs län, inte dagens Västra Götalands län. Landsarkivet i Göteborg förvarar kyrkoarkiven för västra Västergötland och Bohuslän, medan Vadstena täcker östra delen.

Norra Kedums socken tillhörde Kållands härad och kyrkligt Skara stift. Häradet är nyckeln till domböcker, bouppteckningar och andra juridiska källor; stiftets domkapitelsarkiv innehåller dessutom prästrelaterade handlingar.

Västergötland har Sveriges näst äldsta stiftsstad (Skara) och därmed ovanligt djupa medeltida källor för adel och prästerskap.

Källa och mer läsning: Norra Kedums socken på Wikipedia